Jag förstår faktiskt ministerns frustration
Jag och min familj åkte på E4 i tisdags, precis där bilister och andra trafikanter i skrivande stund suttit fast i 16 timmar – and counting. Det var moddigt och snön blöt och tung.
Ett riktigt skitväder.
Min svärfar varnade redan på söndagen: Åk nu. Skit i att städa ut, packa och dra, var hans råd.
Förstås gjorde vi inte som han sa, då min familj tycks oförmögen att ställa om. Nu är det som det är, går som det går, sa vi till varandra men vi tänkte nog allihopa: Inte händer det oss.
Inte skulle väl vi fastna i en bilkö som bara står och står tills barnen gråter på grund av urladdade skärmar och allmän trumpenhet.
Det händer inte oss, är det enkelt att inbilla sig, om generella missöden, obehag, sorg och tragedier.
Tack och lov gav vi oss av i gryningen och hade därför det värsta ovädret i backspegeln. Sent på eftermiddagen var vi hemma välbehållna och med trafikhedern i behåll.
De trafikanter som inte var uppe med tuppen fick det som bekant betydligt värre.
Men varför gav de sig ut i det här vädret?, tänkte jag plötsligt från värmen i tv-soffan. De stora insikternas kvinna. Där satt jag, på den höga hästen och utsikten var både klar och tydlig.
Jag trodde aldrig jag skulle säga det här – men jag förstår civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins frustration när han på X bland annat skriver att ”egenansvaret är också mycket omfattande i denna övergångsperiod. Är sommardäcken på, ska inte bilen användas i vinterväglag”.
Vi är annars diametrala motsatser.
Min prepping inför bilresan var två flaskor bubbelvatten och en rulle toalettpapper. Han har nog både värmefiltar och frystorkad gulasch i bakluckan.
Inte kan det vara någon annans ansvar än ditt om du ger dig ut på vägarna när ovädret knappast var oväntat – utan toppade åtminstone den mest besökta sajten i Sverige dagen innan.
Om du dessutom hade bytt till sommardäck – skyll dig själv.
Det är samma sak som när turister får sin solsemester förstörd på grund av kräksjuka och kvällstidningar (som jag älskar!) rapporterar om saken.
Risken att bli sjuk ingår när man åker på en charter med små, förvisso söta men förrädiska, barnhänder och buffé.
Ansvaret är ditt. Med det sagt: förstås bör regeringen se vinterns två kaosoväder som nyttig övning att dra lärdomar från. Ovädren lär knappast bli färre i framtiden, människor kan komma att evakueras i större skala, även de som har preppat in i minsta lilla tändsticka.
Men visst är det väl typiskt människan att tycka att sitsen man hamnat i alltid är någon annans fel?