Upp till bevis för Magdalena Andersson

Värsta krisen – efter inte ens 100 dagar som statsminister

Efter mindre än hundra dagar som statsminister ställs Magdalena Andersson inför sitt hittills hårdaste prov – den djupaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskriget.

Klarar hon den ökar chanserna att hon får fortsätta som regeringschef efter valet i höst.

Följ ämnen
Ukraina
”Utrikesminister Ann Linde, statsminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist radade upp sig på podiet i Rosenbad. De utstrålade en bister sammanbitenhet som kändes lugnande.”

Magdalena Andersson valdes till statsminister den 29 november och har snart suttit i hundra dagar på posten. Men redan sätts hennes förmåga att leda landet på mycket hårda prov.

Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hade en inskolningsperiod på två år innan han tvingades hantera sin första djupa kris. Den internationella finanskrisen 2008 orsakades av att amerikanska banker gick i konkurs och fick världens ekonomier att tvärbromsa. Arbetslösheten sköt i höjden.

Stefan Löfven (S) fick ett år på sig innan storkrisen landade i hans knä. 2015 vällde flyktingarna in över landets gränser. Det blev totalt 163 000 personer och ställde samhället på hårda prov. Tak över huvudet, skolor till barnen och – helst – jobb till de vuxna.

Kom igång sent

Men Magdalena Andersson fick alltså inte ens hundra dagar på sig. Till skillnad från Reinfeldt och Löfven har hon dock en lång regeringserfarenhet i bagaget. De hade noll dagar i regeringskansliet på cv:t.

Andersson kom i gång sent med hanteringen av den säkerhetspolitiska kris som nu lett till att Ryssland invaderat Ukraina. Först efter jul.

Det ryska brevet som krävde att USA skulle se till att europeiska länder inte fick vara herrar i sina egna länder skickades redan i mitten av december.

Häromdagen kunde statsministern inte svara på om det Ryssland höll på med var en invasion eller inte. Hon använde ordet aggression.

Men nu verkar regeringen ha kopplat greppet om krisen. Sex timmar efter det att president Vladimir Putin i ett obalanserat tal meddelat att Ryssland går in i Ukraina för att ”avmilitarisera och avnazifiera” landet radade trion Andersson, utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist upp sig på podiet i Rosenbad. De utstrålade en bister sammanbitenhet som kändes lugnande. De tänkte inte tappa fattningen i första taget.

”Det kan förefalla ovidkommande och fjuttigt att ägna sig åt statsministerns krishantering en dag som denna”.

Uppgiften: Hyfsa siffrorna

Kriser har en tendens att gynna sittande regering. I alla fall om de håller huvudet kallt och inte gör bort sig.

Fredrik Reinfeldt nådde närmast nordkoreanska förtroendesiffror i i sambad med finanskrisen. Mer än 70 procent av väljarna hade stort eller mycket stort förtroende för honom under en period.

Ett par månader in i coronakrisen, i maj 2020, uppgav över 30 procent att de skulle lägga sin röst på Socialdemokraterna om det vore val just då.

Riksdagsvalet 2022 ligger drygt ett halvår bort. Ukrainakrisen kommer inte att vara över – men hur den kommer att te sig då vet givetvis ingen.

Det vi däremot vet är att Magdalena Andersson har fått en överskuggande arbetsuppgift av sitt parti: Att vinna valet.

Socialdemokraterna gjorde 2018 sitt sämsta val sedan Sverige blev en demokrati, 28,3 procent. Det näst sämsta gjordes 2010. Det nästnäst sämsta 2014. ”Magdas” uppgift är att hyfsa siffrorna.

Om väljarna anser att hon sköter den djupaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskriget kan det bli verklighet. Men det måste även hennes ministrar göra. Det här är ingen enmansshow.

Liten handel med Ryssland

Det kan förefalla ovidkommande och fjuttigt att ägna sig åt statsministerns krishantering en dag som denna, den mörkaste i Europa på många årtionden.

Men hur orättvist det än kan verka hänger mycket på henne och hennes medarbetare.

Krisens påverkan på det svenska samhället kan bli omfattande men också mer begränsad. Det beror på hur snabbt och vart krisen galopperar iväg.

Sveriges handel med Ryssland är liten. Uran till kärnkraftverken finns att köpa på annat håll. Finansmarknaderna påverkas kraftigt – åtminstone initialt.

Mer svårbedömt är läget på lite längre sikt. En av Sveriges viktigaste handelspartners är Tyskland. De ska avveckla kolen och kärnkraften och är därmed fast i ett beroende av rysk gas.

Vad betyder det för den tyska ekonomin? Och i förlängningen för den svenska?

Svaren har vi inte. Precis som så många andra i denna oroliga tid.

”Kriser har en tenens att gynna sittande regering. I alla fall om de håller huvudet kallt och inte gör bort sig.”

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.