Så vet du om du kan lita på nyheter om krig

Ryssland har invaderat Ukraina och sociala medier svämmar över av rykten, bilder och filmer.

Vissa uppgifter är viktiga vittnesmål från ögonvittnen, andra propaganda producerad för att lura och påverka dig.

Här är några tips på hur du kan navigera i flödet.

Här är några saker du kan tänka på de kommande dagarna:

  • Många av de uppgifter som du ser på exempelvis sociala medier har publicerats för att påverka dig och till och med lura dig. De som ligger bakom dem och sprider dem är inte intresserad av sanningen.
  • Var extra misstänksam mot bilder och filmer. Ett klassiskt trick är att ta klipp från tidigare krig eller konflikter på helt andra platser och koppla det till denna händelse.
  • Var extra skeptisk mot nyheter som verkar spektakulära, men som inte rapporteras av etablerade medier. Ibland tar det visserligen lite tid från att det börjar spridas till att det kan verifieras, men om det över huvud taget inte tas upp av etablerade medier är det sannolikt att den bedömts som falsk.
  • Det finns inga stora medier som vill ”mörka” något av nyhetsvärde, de kommer att rapportera. Så, om du ser en uppgift på sociala medier som verkar spektakulär men inga medier har skrivit om dem kan det alltså vara klokt att vänta lite (eller varför inte tipsa eller fråga oss i vår tjänst Supernytt, där du kan chatta med redaktionen).
Ryska militärfordon i Donetsk, östra Ukraina.

Det här kan du göra själv

Det finns i dag massa metoder och hjälpmedel som underlättar för alla att vara källkritiska. MSB har till exempel satt ihop en lista på hur du kan tänka när du ska bli en källkritik-detektiv.

  • Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
  • Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
  • Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
  • Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
  • Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast det
  • Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt

Kolla kontot!

Har du hittat något på ett sociala medier-konto som verkar intressant? Då kan du ställa dig dessa frågor:

  • Vem ligger bakom kontot?
  • Finns personen i offentliga register?
  • Verkar profilbilden äkta? (använd Google image search).
  • Har kontot startats nyligen?
  • Hur ofta gör det inlägg?

Är kontot skapat för tre dagar sedan, har redan gjort 3000 inlägg, och bilden är hämtat från en databas med fotomodeller i Surinam, ja då är kontot antagligen falskt.

Omöjligt att kolla alla uppgifter – värdera källan

Samtidigt: flödet av nyheter och uppgifter i såna här tider blir ju snabbt extremt massivt. Och även medier som jobbar professionellt med att verifiera uppgifter blir ibland lurade.

Det är lätt att hålla med Björn Appelgren, folkbildare på Internetstiftelsen, när han säger att ”det blir snudd på omöjligt för en vanlig mediekonsument att källkritiskt granska varje påstående”.

 

Men det man kan göra är, som sagt, att försöka värdera källan. New York Times, The Guardian, Aftonbladet, TT, Expressen, AP etc är nyhetsorganisationer har funnits i decennier, arbetar journalistiskt och har kontaktuppgifter till reportrar och ansvariga på sajten.

Stöter du däremot på en sajt med enbart spektakulära rubriker, som verkar ganska ny, helt saknar kontaktuppgifter till riktiga människor och enbart har annonser för Viagra, då finns det anledning att vara skeptisk.