Det är mest bråttom för Kristersson
Bara två veckor kvar till första vallöftet
Kompensationen för de galopperande elpriserna.
Budgeten för nästa år.
Brotten.
Det är frågorna som står överst på Ulf Kristerssons ”att göra-lista”.
Klockan elva i morgon fredag, ska Ulf Kristersson infinna sig hos talmannen och efter två dagars fördröjning avge sin slutrapport till talmannen. Rent teoretiskt kan han begära ännu mer tid – men det är inte sannolikt. Det vore ett svårsmält fiasko.
Efter statsministerval på måndag, regeringsförklaring och ministerlista sannolikt på tisdag, väntar politikens vardagsjobb. Politiska förslag, löften och idéer.
Överst på tillträdande statsminister Ulf Kristersson och hans energiministers ”to-do-list” borde elpriserna stå.
De fyra partier som ingår i Kristerssons regeringsunderlag har lovat att de statliga pengar som ska lindra hushållen och företagens astronomiska elräkningar ska vara ”på plats” 1 november.
Dit är det 17 dagar. Det kommer inte att gå. Ulf Kristersson och hans regering kan alltså tvingas bryta sitt första vallöfte redan efter ett par veckor. Inte kul.
Det går dock att undvika genom att införa kompensationen retroaktivt. Men oavsett vilket är det bråttom. Riktigt bråttom till och med.
Medborgarna vill snabbast möjligt veta hur mycket pengar det handlar om och när de dyker upp på kontot.
Elräkningarna kan bli höga redan i november. I december och januari är de med all säkerhet det. I alla fall för villaägare och företag.
En annan fråga som brådskar rejält är budgeten. Den ska läggas på riksdagens bord senast den 15 november ett valår som detta. Om den tillträdande regeringen inte hinner med det tvingas de lägga fram den som den avgående övergångsregeringen förberett. Den måste i så fall kompletteras senare med så kallade extra tilläggsbudgetar.
Moderaterna har lovat sänkt inkomstskatt, men frågan är om den finns på plats redan vid årsskiftet. Kalabaliken i Storbritannien avskräcker.
Hårdare straff för allt mellan himmel och jord står också högt upp på åtgärdslistan. De fyra partierna som ingår i Kristerssons regeringsunderlag, M, KD, L och SD, är i långa stycken överens om vad som behöver göras.
Mycket av deras kritik mot den avgående S-regeringen har baserat sig på att de gjort för lite och för sent. Justitieminister Morgan Johansson har utpekats som årtiondets sämsta minister.
För att snabbt komma igång på detta för väljarna högprioriterade område, och för att understryka S-regeringens påstådda inkompetens och handlingsförlamning är det alltså bråttom även med denna fråga.
Kärnkraften brådskar likaså. Inte för att det kommer att hända något i verkligheten på väldigt länge. Men utredningar och lagändringar krävs och det är lika bra att sätta igång dem så snart som möjligt om ny kärnkraft ska komma till under de närmaste tio åren.
Ulf Kristersson själv har talat om återstart av Ringhals 1 och 2. Men om det är tekniskt möjligt inom rimlig tid är oklart. Dessutom kräver det lagändringar. Kärnkraft som har varit i kommersiellt bruk är förbjuden att starta om.
En fråga som åtminstone Liberalerna tycker är angelägen att komma igång med snarast möjligt handlar om friskolorna. Partiet vill, liksom de andra på den högra planhalvan, begränsa vinstuttaget och garantera återinvesteringar i verksamheten.
Men även denna fråga kräver en del utredningsarbete som det är lika bra att sätta fart med så snart som möjligt.
Det här är ett axplock av det som den nya regeringen måste högprioritera så snart den flyttat in i regeringskansliet under nästa vecka.
Till det ska läggas att de dessutom kommer att ha händerna fulla med olika akuta frågor som dyker upp, exempelvis i kölvattnet av kriget i Ukraina.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.