Must: Riskerna för svensk säkerhet har ökat
Publicerad 2024-02-19
Riskerna för svensk säkerhet har ökat, enligt Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Tre parallella kriser i omvärlden och ett Ryssland som ställer om hela samhället för krig utgör ett långsiktigt hot.
– Vi har inget andrum utan vi måste agera här och nu, säger Must-chefen Thomas Nilsson.
Must pekar i sin nya årsrapport för 2023 ut en serie parallella kriser som påverkar Sveriges säkerhet negativt:
Striderna i Mellanöstern, konflikterna i Sahel-området i Afrika samt förstås det största hotet – Rysslands fortsatta angreppskrig mot Ukraina.
Kriget i Ukraina kommer att fortsätta under året, det finns en risk att kriget eskalerar ytterligare och Ryssland kommer så snart som möjligt försöka öka sin militära styrka, bedömer Must.
– Även om Rysslands krig i Ukraina skulle avbrytas så kvarstår konfliktens grundorsaker i den ryska ledningens syn på Ukraina och på väst, säger Must-chefen Thomas Nilsson.
– Även vi i Sverige måste planera för att ha ett riskbenäget och aggressivt Ryssland
som granne för lång tid framöver. Ryssland kommer att stärka sin militära förmåga i vårt närområde.
Den ryska upprustningen har problem både med brist på komponenter och att kriget i Ukraina suger ut resurser. Men den ryska regimen prioriterar upprustningen högt, enligt Must.
– I detta läge vore det misstag att tro att en tillfällig begränsning i den ryska förmågan i vår region ger oss ett andrum. Rysslands förmåga att genomföra ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt en dimensionerande hotbilden för försvarsmakten. Och även som NATO-medlem måste Sverige kunna möta ett antagonistiskt och svårförutsägbart Ryssland.
På kort sikt är inte krigshotet överhängande, enligt Thomas Nilsson.
Ska Ryssland inom tre år utföra någon typ av väpnat angrepp mot ett Nato-land krävs att det händer saker på en rad områden först. Hur enigheten i väst håller, hur försvarssatsningar faller ut och vad som händer i världen i övrigt är tre faktorer som påverkar.
– Det är inte det läget jag ser framför mig nu, säger Thomas Nilsson.
Samtidigt finns risker för händelseutvecklingar som snabbt försämrar läget ytterligare:
- Ett val av Donald Trump till president kan betyda att stödet från USA till både Europa och Ukraina minskar.
- Kina kan börja stötta Ryssland mer intensivt.
- Ryssarna själva kan mobilisera ytterligare.
Det är risker Sverige måste hantera, enligt Must-chefen.
– Vi måste ha dem i sikte. Vi måste vara medvetna om det. Det är det som jag brukar understryka: Vi måste förhålla oss till det här säkerhetsläget som vi lever i.
Det går liksom inte att tänka bort någonting.
– Vi har inget annat val än att vi måste förhålla oss till det och agera utifrån det.
Thomas Nilsson svarar undvikande på frågan om det sämre säkerhetsläget kräver ytterligare åtgärder från riksdag och regering för att möta.
– Jag tror att hotbilden är allvarlig och det är en diskussion när det gäller försvarsanslagsnivån i många länder. Nato har ju satt ett mål på två procent, det kommer Sverige att nå när vi blir medlemmar. Sen finns förstås en diskussion: Är det tillräckligt? Jag tror att inte minst Försvarsberedningens arbete kommer att behöva titta på vad bedömningen är, säger Thomas Nilsson.
Även terrorhotet mot Sverige har blivit allvarligare under året, eftersom Sverige gått från ”ett legitimt till ett utpekat mål för våldsbejakande islamistiska grupper”, enligt Must.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.