Trumps nya strategi ökar risk för kärnvapenkrig
Att det är Donald Trump som sitter med makten att trycka på knappen har inte känts särskilt tryggt.
Nu blir det ännu farligare.
Presidentens nya kärnvapendoktrin kan föra världen närmare ett kärnvapenkrig.
Tidigare har USA:s inställning varit att enda gången man tänker använda kärnvapen är om man själv blir angripen med kärnvapen, även om man aldrig uteslutit att slå till först om så krävs.
Denna mer försiktiga strategi dumpar Trump.
Istället kan han tänka sig att svara med kärnvapen även om USA utsätts för ett anfall med konventionella vapen eller för en allvarlig cyberattack som slår ut exempelvis elnätet.
Trump ser förändringen som ett sätt att ännu tydligare avskräcka andra kärnvapenmakter som Ryssland och Kina från att attackera USA.
100 000 döda
Han har också beordrat Pentagon att utveckla mindre kärnvapen, så kallade taktiska kärnvapen. Då talar vi ändå om vapen med samma sprängkraft som bomberna mot Hiroshima och Nagasaki som fälldes i slutet av andra världskriget och omedelbart dödade 100 000 människor.
Taktiska kärnvapen är tänkta att kunna användas för ett "begränsat" kärnvapenkrig.
I motsats till ett fullt kärnvapenkrig som innebär att stora delar av mänskligheten hotas av utplåning.
Det kan ju låta bra men många experter varnar för att tröskeln för att använda kärnvapen därmed sänks. En väg Ryssland var först med att slå in på genom att satsa på mindre kärnvapen.
När USA fällde sina bomber över Japan var man ensam om att inneha kärnvapen vilket gav en exceptionell fördel i militär slagsstyrka. Under kalla kriget kom Ryssland och Kina ifatt liksom Frankrike och Storbritannien.
Terrorbalansen
När Ryssland och USA genomförde sin stora kapprustning på 60-talet etablerades terrorbalansen. Uträkningen var att eftersom båda länderna hade så många kärnvapen riktade mot varandras stora städer innebar varje användning en garanti om ömsesidig förstörelse. Att ingen skulle överleva var en tillräcklig avskräckning för att vapnen aldrig skulle användas.
Med Rysslands mer aggressiva uppträdande på den internationella arenan och president Trumps nya utrikespolitik där han kombinerar "America first" med ett oberäkneligt uppträdande är vi på väg tillbaka till en kalla kriget-mentalitet med en hotande rustningsspiral.
Skillnaden är att moderna kärnvapen gör att terrorbalansen inte längre självklart fungerar.
Fjärrstyrda torpeder
Ryssland har exempelvis utvecklat fjärrstyrda torpeder som kan bestyckas med kärnvapen och oupptäckt korsa Still havet till USA:s västkust. Därmed blir tiden från uppskjutning till detonation så kort att USA inte hinner skjuta ner dem med sitt missilförsvar.
Stormakterna försöker med andra ord utveckla kärnvapen som sätter den traditionella terrorbalansen ur spel. Något som ökar risken för att dessa fruktansvärda vapen ska komma till användning.
Falsklarmet på Hawaii nyligen när befolkningen i över en halvtimme trodde att de var på väg att träffas av ett kärnvapen visar hur lätt misstag begås.
Underlägsenhet
Under Ukrainakrisen, då Ryssland annekterade Krim, skramlade president Vladimir Putin flera gånger med landets kärnvapen. Han har gett massförstörelsevapnen en oerhört central roll i Rysslands försvar. Sannolikt för att kompensera för den militära underlägsenhet Ryssland har gentemot USA när det gäller övriga vapen.
Kärnvapnen ger Ryssland en mycket starkare ställning än de annars skulle ha. Därför är det tämligen utsiktslöst att hoppas på fortsatt nedrustning. Tvärtom lägger såväl Ryssland som USA och Kina mångmiljardbelopp på att modernisera och uppgradera sina kärnvapen.
Detta sker samtidigt som 122 länder förra året i FN:s generalförsamling röstade för ett totalförbud mot kärnvapen. Ett initiativ som belönades med Nobels fredspris.
Vettskrämd
Världen håller än en gång på att bli helt vettskrämd för att kärnvapen ska komma till användning. Men stormakterna bryr sig inte. Även Barack Obama som påstod att han ville arbeta för en värld från kärnvapen satsade enorma pengar på att modernisera USA:s arsenal.
Domedagsklockan, den symbolisk klocka som bedömer hur nära världen är en global katastrof, flyttades för någon vecka sedan fram 30 sekunder till två och en halv minut före midnatt av Bulletin of Atomic Scientists.
Så nära domedagen har världen inte varit sedan USA och Sovjetunionen 1953 testade vätebomber.