Hallengren om kritiken: Alla insåg inte hur allvarlig situationen var
Publicerad 2021-10-29
Undermålig, senfärdig och ett haveri. De orden väljer coronakommissionen för att beskriva stora delar av den svenska pandemihanteringen.
Socialminister Lena Hallengren (S) håller med om delar av kritiken.
– Det var en period då inte alla insåg hur allvarlig situationen var, säger hon.
På fredagen lade coronakommissionen fram sin andra delrapport som granskar den svenska pandemihanteringen. Kommissionen var stundtals dräpande i sin kritik.
Svaret var inledningsvis långsamt. Medan Norge, Danmark, Finland och andra europeiska länder kring 11, 12 mars agerade med skarpa åtgärder gjorde Sverige inte det.
– De tidiga åtgärderna lyckades inte stoppa eller kraftigt begränsa smittspridningen, sa coronakommissionens ordförande Mats Melin på pressträffen.
Den svenska beredskapen hade stora brister. Beredskapslager av skyddsutrustning saknades och en lag för att kunna fatta beslut gällande pandemirestriktioner dröjde till den andra pandemivågen.
”Återstå att se om den var förlorad”
Socialminister Lena Hallengren (S) håller inte med om all kritik i rapporten.
– Man pekar på testning och smittspårning och jag är lika förbannad som alla andra över att det dröjt. Men det har sina skäl. Har man en omfattande pandemi är det inte så svårt att förstå att en uppskalning av testning kan ta lite tid, säger hon till P4 Extra.
Men delar av hanteringen ”kunde gjorts annorlunda”, säger socialministern.
Kommissionen slår fasta att det inte kom några beslut från regeringen under de fyra första veckorna. På TT:s fråga om det inte var konstigt svarar socialministern:
– Det återstår att se om det var en förlorad månad. Det var en period då inte alla insåg hur allvarlig situationen var, säger Lena Hallengren.
Folkhälsomyndigheten varnade i slutet av januari att corona kunde bli en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom. Varför dröjde det till 16 mars innan ni säkrade skyddsutrustning till kommunernas vård- och omsorg?
– Den 1 februari klassade regeringen covid-19 som allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Sen satte ett arbete igång. Vi började inte köpa skyddsutrustning i februari. Jag tror inte att kommuner och regioner hade uppskattat att Socialstyrelsen konkurrerade med dem. Därefter vidtogs flera åtgärder, det var en av dem, svarar socialministern.
”Vi får hjälpas åt”
Hon håller inte med om att regeringen inte agerade.
– I januari gav Socialstyrelsen ett uppdrag till kommuner och regioner att inventera hur det stod till och försäkra sig om att man skulle ha den skyddsutrustning som krävdes.
Delar av hanteringen kallas ett haveri i coronakommissionen. Hur ser du på det som ytterst ansvarig minister?
– Vi har ytterst ansvar för delar av detta och regeringen är ytterst ansvar för hantering. Men andra är också ansvariga. Haveri nämns vad gäller testning ett område där kommissionen pekar ut att det borde inte varit tvekan om att regionerna hade ansvar för testning. Att skala upp testning i början av en kris av historiska mått var inte enkelt. Där får vi hjälpas åt.
Kommer du agera redan nu på slutsatserna?
– Det är inte så många slutsatser som jag förstår det. De säger själva, kommissionen, att man å ena sidan ska återkomma med slutsatser i sitt slutbetänkande, jag ser fram emot att träffa kommissionen och ha dialog. Vi kommer säkert vidta fler åtgärder.
Nu avgår statsminister Stefan Löfven. Även Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Statsepidemiolog Anders Tegnell jobbar kvar lite till. Du är enda ansvariga kvar, hur känns det?
– Du beskriver deras avgång som en dramatik. Det här är personer som har tagit ett enormt stort ansvar och burit Sverige genom krisen. Sveriges regering och Folkhälsomyndigheten och alla andra fortsätter att ta ansvar för Sverige och för den svenska modellen också i framtiden.