Åklagaren efter larmet på häktena: Ingen trygg övervakning på Sis
Publicerad 2023-11-21
Kriminalvården har larmat om att barns rättigheter inte uppfylls i häktet.
Men alternativet som man hellre vill se barnen på, Sis, är i dagsläget inte aktuellt.
– Hade det kunnat vara en betryggande övervakning hade det varit ett mycket bättre alternativ, säger åklagare Karin Hammar.
Antalet barn som sitter häktade har ökat.
Aftonbladet har tidigare kunnat berätta om de häktade barnens egna vittnesmål inifrån häktena – och att det lagstadgade kravet på fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder inte uppfylls.
Precis som Kriminalvården menar åklagare att utvecklingen är oroväckande.
– Det har gått väldigt fort, det såg inte ut såhär för ett år sedan och Kriminalvården har inte haft resurser, antar jag, för att möta behovet som nu finns. Jag förstår att det har blivit problem och att de inte hinner med, det är inte bra. Det är oroväckande och någonting som de måste hitta en lösning på, säger kammaråklagare Karin Hammar.
”Måste hitta en lösning”
Karin Hammar jobbar till vardags på Åklagarkammaren i Söderort i Stockholm och har haft flera fall med unga personer inblandade, bland annat under våldsvågen i januari. Många av dem misstänks för mycket grova brott.
Hon reagerar på att många inte får sina rättigheter tillgodosedda.
– Det är säkert individuellt också, en del kanske kan hantera det bättre än andra. Men det är klart att man måste se till att de får så bra förutsättningar som möjligt, för att sedan komma ut och fungera som normala personer, säger Karin Hammar.
Via advokater har Aftonbladet låtit ställa frågor om hur det är att som barn att sitta häktad.
Så här svarade en 17-åring om tillvaron inne på häktet.
”Innan jag blev häktad gick jag i skolan och hade bra betyg i alla ämnen. Jag har fått avbryta det och har inte fått studera i häktet. Jag får prata med en präst 1-2 gånger i månaden, det är trevligt. Man får för lite mat.
Ingen människa blir bättre här inne utan man skapar en atmosfär där man börjar hata."
”Det händer ingenting på mina dagar. Videorummet är aldrig ledigt så jag går aldrig ut. Går heller inte ut på promenad för jag har ledsnat. Promenadgården är smutsig. Spott överallt. Fågelskit. Galler. De sitter och lyssnar när man går promenad.”
Fler barn häktade
Färska siffror som Kriminalvården tagit fram åt Aftonbladet visar hur antalet häktade barn, det vill säga personer som är yngre än 18 år, ökat kraftigt de senaste åren.
Det handlar om totalt 71 stycken.
Bland de barn som sitter häktade i dag misstänks flera för så grova brott som mord. Bland dem finns ett uppmärksammat fall med en misstänkt trippelmördare. Han är 15 år och misstänks för skjutningar i Västberga och Tullinge.
Från både Kriminalvården och advokater har det kommit kritiken mot att kravet på de isoleringsbrytande åtgärderna inte uppfylls.
Eftersom samtliga landets häkten är överbelagda får de häktade inte komma ut från sina celler så många timmar som de har rätt till.
– Man måste bära med sig att även om de här barnen misstänks för allvarlig brottslighet så är de ännu inte dömda. Vissa av dem kommer kanske aldrig att bli det heller. Och oavsett vad de gjort eller inte gjort så har de rättigheter som nu inte uppfylls. Och det är allvarligt, har advokaten Seher Nuredini tidigare sagt till Aftonbladet.
För många rymningar på Sis
Ett alternativ, förklarar åklagare Karin Hammar, är att placera barnen på Sis-hem. En plats som dragits med problem som rymningar och som andra åklagare beskrivit som ett ”Linkedin för kriminella”.
Men i dagsläget är det inget alternativ att placera de barn som misstänks för brott där.
– Jag tror de flesta åklagare hade ansett att det hade varit ett bättre alternativ med en Sis-placering. Men vi ser inte de platserna som betryggande övervakning. De rymmer därifrån och fritas därifrån – men fortsätter också sin brottsliga verksamhet inifrån hemmen. Då finns inget annat alternativ än att ha dem häktade, säger Karin Hammar.
Just när det gäller häktade barn finns en tidsgräns på häktning på tre månader. Den ska inte överskridas om det inte finns skäl.
– Men det är komplicerade brott som tar tid att utreda. Det måste göras ordentligt och då tar det ibland längre tid än tre månader. Men det är ingenting som eftersträvas utan det ska gå så fort som möjligt, speciellt när det gäller ungdomar.