De fyras gäng styr Sverigedemokraterna

Pär Karlsson

, 

Eric Tagesson

Aftonbladet granskar männen, pengarna och makten inom partiet

I fem månader har Sverigedemokraterna varit riksdagens tredje största parti i Aftonbladet/United Minds väljarbarometer. I den senaste mätningen var stödet för första gången tvåsiffrigt, 11,2 procent. I en serie artiklar granskar Aftonbladet nu det invandringsfientliga partiet: männen, pengarna, makten. I dag: De fyras gäng styr partiet.

De kallas "de fyras gäng" och styr Sverigedemokraterna med järnhand. Och blir rika på kuppen. Men trots alla framgångar finns ett internt missnöje med personerna i SD:s ledning.

– Fotfolket får göra arbetet och det är Åkesson som tar hand om betalningen, säger Tomas Fredriksson, gruppledare för SD i Olofström.

De senaste månaderna har Sverigedemokraterna gått starkt framåt i opinionen. Men trots framgångarna så pyr ett internt missnöje mot den absoluta partitoppen, som utgörs av partiledaren Jimmie Åkesson, partisekreteraren Björn Söder samt Richard Jomshof och Mattias Karlsson. Ledningen har bland annat anklagats för toppstyrning. Få i SD talar öppet om det här, men avhoppade sverigedemokrater beskriver en partikultur där ingen vågar göra något utan att det först "clearats" med "de fyras gäng" i toppen.

Trycker ner intern opposition

Aftonbladets kartläggning visar på en spridd uppfattning om att gräsrötternas ställning har försvagats och att de fyra män som utgör partiledningens innersta kärna, tryckt ner all intern opposition.

– Ja, så är det verkligen. Man fick inte säga vad man tyckte, då sa ledningen ifrån, säger Christel Andersson, avhoppad SD-ledamot i Söderhamns kommun. Hon beskriver partiet som "extremt toppstyrt".

– Dessutom gick ju alla pengarna till topparna. De lever gott med höga löner och arvoden, medan vi på lokal nivå fick betala papper till skrivaren ur egen ficka. Men även om jag inte är kvar i partiet hoppas jag det går bra för dem, jag är sverigedemokrat i hjärtat.

Också Staffan Gising, avhoppad SD-politiker i Mariestad, har samma uppfattning.

– Man tål inga diskussioner, det ska vara på ledningens vis. De omger sig med ja-sägare, och det är bara sådana som har något att hämta i partiet.

Ses som ”röstboskap”

Av politiska motståndare som Aftonbladet talat med så ses SD:s tjugo riksdagsledamöter som "röstboskap" som utför vad de fyra i SD-toppen säger till dem. Björn Söder, SD:s partisekreterare, håller inte med om att partiet är toppstyrt, varken i partiet i stort eller i riksdagsgruppen.

– De som säger det har ingen insyn i hur vi arbetar. I början var hela vår riksdagsgrupp oerfaren och då fattade vi i ledningen beslut om det fanns lite tveksamheter. Numera har alla kommit in i sina utskott i riksdagen och de motionerar fritt. Men det finns så klart vissa ramar, säger han.

Men det är inte bara toppstyrning som skapat irritation i partiet. Sedan SD kom in i riksdagen har de fyra i toppen förvandlats till höginkomsttagare. Tillsammans tjänade Åkesson, Jomshof, Söder och Karlsson 3 874 000 kronor förra året. Partiledaren tjänade mest, 1 166 041 kronor. I den summan ingår – förutom riksdagsarvodet – extra lön från partiet och dessutom ersättning från hans uppdrag som gruppledare för SD i Sölvesborgs kommunfullmäktige.

Tomas Fredriksson är gruppledare för SD i Olofström och ledamot i regionstyrelsen i Region Blekinge. Han har under lång tid kritiserat de höga lönerna i ledningen.

– Politikernas löner generellt är för höga. Och speciellt i vårt eget parti så är det ett problem. De i toppen har lön från riksdagen och det har jag inga problem med. Men däremot så att de får lön från partiet också, det har jag väldiga problem med. Fotfolket får göra arbetet och det är Åkesson som tar hand om betalningen, säger han.

”Pengarna kunde användas bättre”

Fredriksson säger sig gilla den politik som förs, men säger att ledningen blivit "fartblind" när det gäller sina egna ersättningar.

– Många av väljarna gillar inte höga politikerlöner, inte i något parti. Och detta har diskuterats i många av våra kommunföreningar, det är många som inte gillar det, men det de går inte ut med det. Pengarna som de i toppen får från partiet kunde i stället användas till något bättre, till organisationen och till nästa val.

Allan Jönsson är ordförande för SD i Bjuv, där partiet fick nästan 20 procent i senaste kommunalvalet. Han är en frispråkig röst i partiet och har tidigare varit nära att uteslutas. Även han tycker att lönerna i toppen är ett problem.

– De säger att de jobbar väldigt mycket, och de gör de alldeles säkert. Men jag är rädd för att de höga lönerna kan slå tillbaka mot partiet. Vi behöver inte göra som alla andra, när folk inte tycker att det är rätt.

Jimmie Åkesson menar att hans och kollegornas löner måste bedömas utifrån det uppdrag och ansvar de har.

– Politiker tjänar mycket pengar i det här landet och riksdagsarvodet är ganska stort. Men jag tycker inte att det är orimligt att jag som partiledare har ytterligare ett visst arvode för att jag har det ansvaret som det innebär. Var och en får bedöma om de tycker jag är värd det eller inte, säger han.