EU-löner höjs kraftigt – men det går att tacka nej

”Man ska inte berika sig på politiska förtroendeuppdrag”

För Sveriges EU-parlamentariker vankas en saftig lönehöjning i sommar.

Men de kan välja att tacka nej – och behålla sin gamla lön.

– Blir jag omvald tänker jag utnyttja den möjligheten, säger Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet.

Efter valet till EU-parlamentet i juni ska samtliga parlamentariker få samma lön, oavsett hemland. Lönen ska betalas av EU, inte som i dag av hemlandet.

För de 18 svenskar som har möjlighet att ta en plats innebär det rena lottovinsten. I dag tjänar de lika mycket som en svensk riksdagsledamot, 54 500 kronor per månad. Med det nya systemet höjs lönen med över 25 000 kronor och landar på drygt 80 000 i månaden, med dagens kronkurs.

En väl hög summa tycker många.

Men det går alldeles utmärkt att tacka nej.

”Ska inte berika sig”

Enligt de nya reglerna kan den ledamot som blir omvald behålla sin gamla lön så länge han eller hon sitter kvar i EU-parlamentet.

Vänsterpartiets toppkandidat Eva-Britt Svensson tänker utnyttja möjligheten.

– Blir jag omvald tänker jag använda mig av den här övergångsbestämmelsen och leva på samma sätt som hittills. Man ska inte berika sig på politiska förtroendeuppdrag. Det är en principsak, säger hon till Aftonbladet.

Samtidigt är grundlönen bara en liten del av den ersättning som Sveriges och andra länders EU-parlamentariker håvar in.

Varje månad hamnar även en skattebefriad kostnadsersättning om 45 000 kronor på ledamöternas konton. Pengarna ska bland annat gå till kostnader för datorer och faxar. Onödigt, tycker Eva-Britt Svensson.

Faktiska resekostnader

– Både parlamentet i Bryssel och i Strasbourg är redan utrustade med sådant, säger hon.

För varje dag en parlamentariker deltar i parlamentets officiella möten i Bryssel eller i Strasbourg utgår även ett dagtraktamente om drygt 3 000 kronor. Enligt Eva-Britt Svensson brukar det landa på runt 45 000 varje månad.

Det gamla systemet med en fast ersättning för resor i jobbet ändras med det nya systemet. I stället ska bara de faktiska resekostnaderna betalas. Trots det har en viss schablonersättning på drygt 8 500 kronor lagts in i det nya regelverket.

Allt som allt kommer en svensk EU-parlamentariker från och med i sommar att få ut runt 145 000 kronor, efter skatt, säger Eva-Britt Svensson.

Själv skänker hon bort större delen av den summan och behåller sin gamla kanslisekreterarlön på 22 000 kronor. Hon tar också ut ersättning för resor och för lägenheten i Bryssel.

”Skapar politikerförakt”

I går debatterade Sveriges riksdag om EU-parlamentarikernas nya löner ska beskattas i Sverige eller inte. De flesta är överens, i stället handlar tvisten om även kostnadsersättningen på 45 000 kronor ska beskattas eller inte. Förslaget skickades tillbaka till skatteutskottet för en ny genomgång. Enligt skatteutskottets ordförande, moderaten Lennart Hedquist, är det inte möjligt att beskatta kostnadsersättningen i Sverige, på grund av en EU-stadga.

Då får man väl ändra på reglerna, säger Eva-Britt Svensson.

– Vi ska inte ha ett skattebefriat frälse. Det skapar politikerförakt och det har inte demokratin råd med.

Aftonbladet.se inväntar svar från övriga EU-parlamentariker som ställer upp till omval om de tänker behålla sin gamla lön eller inte.