Klarna blöder 1,6 miljarder i månaden – du står för risken
Långsammare tillväxt, förluster som skenar till över 280 miljoner i veckan och en kassa som krymper med 55 miljoner om dagen.
Betaljätten Klarnas rapport visar på ett företag i djup kris som snart behöver ännu mer kapital.
Frågan är varför svenska skattebetalare ska stå som garanter för äventyret.
I våras rönte det stor uppmärksamhet när det tidigare haussade finansföretaget Klarna tvingades dra i nödbromsen och avskeda 700 personer. Under sommaren kom beskedet att bolaget tagit in 800 miljoner dollar från investerare, motsvarande cirka 8,5 miljarder kronor.
Kapitaltillskottet värderade Klarna till 71 miljarder vilket kan jämföras med nära 490 miljarder ett år tidigare, en minskning med hela 85 procent.
När Klarna nu släpper sina senaste siffror är det inte svårt att förstå varför investerarna kunde kräva en rejäl rabatt.
Under första halvåret 2022 gjorde Klarna en förlust på 6,2 miljarder kronor, en ökning med hela 340 procent jämfört med samma period förra året.
Och förlusterna accelererar. Första kvartalet i år gick Klarna back 2,6 miljarder, andra kvartalet 3,6 miljarder. Det är över 40 miljoner kronor om dagen.
Ännu värre för Klarna är att intäkterna samtidigt växer långsammare. Mellan första halvåret 2020 och 2021 ökade omsättningen med 40 procent, under samma tid 2022 med bara 18 procent. Det är magert för ett bolag som jämförs med diverse snabbväxande företag i Silicon Valley.
Klarna affärsidé: köp-nu-betala-senare har kritiserats och rapporten visar att det i framförallt i USA verkar ha gått överstyr med kunder som inte kan betala tillbaka.
Klarnas kreditförluster under andra kvartalet i år uppgick till 1,7 miljarder kronor, en ökning med 56 procent. Första halvåret landade de på hela 2,85 miljarder. Det kan jämföras med att bolaget fick in bara 2,1 miljarder i räntor.
Beloppet motsvarar också över 4 procent av utlåningen, en skyhög siffra som översatt till en storbank som Handelsbanken skulle innebära en årsförlust på 90 miljarder.
I rapporten skriver vd Sebastian Siemiatkowski att Klarna nu ska “ändra sin inställning” till kreditförluster och bland annat låna ut lägre belopp till kunderna.
Han pekar på att förlusterna är en konsekvens av bolagets snabba expansion och att fokus nu ligger på lönsamhet.
Det är dock ganska bråttom. Klarna blöder nämligen pengar i snabb takt.
Under första halvåret krympte kassan med 9,8 miljarder kronor eller 55 miljoner om dagen, enligt rapporten. Det innebar att Klarna som började året med 18,7 miljarder i likvida medel bara hade 9,3 miljarder kvar i slutet av juni.
De 8,5 miljarderna som investerare petade in i somras kom alltså i grevens tid, men riskerar att vara borta redan vid jul om det fortsätter på samma sätt.
Klarna kommer sannolikt att behöva ännu mer pengar inom en inte så avlägsen framtid.
Det som räddat Klarna är dock att bolaget kunnat låna mer pengar av småsparare i Sverige och Tyskland via sina sparkonton där bolaget erbjuder en ränta på 1 procent och uppåt.
Under första halvåret växte Klarnas inlåning med hela 86 procent till 67 miljarder kronor.
Att kunder vågar anförtro sina pengar åt ett företag med så enorma förluster som Klarna beror på den svenska insättningsgarantin. Den innebär att staten går in och täcker upp alla sparpengar upp till 1,05 miljoner kronor om bolaget skulle gå omkull.
Tanken med garantin var dock knappast att finansiera techbolags vilda expansion utomlands. I praktiken är det nu svenska skattebetalare som står för den största risken i Klarna. De 69 miljarderna som är tryggade av insättningsgarantin kan jämföras med de 4,6 miljarder Klarna lånat av andra banker eller aktieägarnas kapital på 13 miljarder.
På senare tid har Finansinspektionen skärpt sin bevakning av Klarna och bland annat krävt att bolaget behöver hålla mer kapital som buffert mot förluster.
Dagens rapport borde utlösa febril aktivitet hos myndigheten.