Klarna blöder tre miljoner i timmen – verkligheten har hunnit ikapp

Klarna, Kry, Trustly, Storytel. Listan över svenska tech-bolag som tvingas dra i nödbromsen växer för varje dag.

När räntorna stiger har investerare upptäckt att enorma förluster kanske inte är ett framgångsrecept trots allt.

De hyllade entreprenörerna går nu sin tuffaste match hittills.

”Även om det är sant att man ska hålla sig lugn i stormigt väder, så är det lika viktigt att inte blunda för verkligheten. Det vi ser i världen nu är tyvärr, med största sannolikhet, inte tillfälligt eller kortlivat”. 

Det sade Klarnas vd och grundare Sebastian Siemiatkowski i ett förinspelat tal till personalen på måndagen, enligt sajten Breakit.

Bolaget meddelade då att personalstyrkan ska minskas med tio procent vilket innebär att cirka 700 jobb försvinner. 

Att ett företag drar ned är inte precis en unik händelse i näringslivet – men Klarna är ett bolag där kurvorna hittills bara pekat åt ett håll – uppåt.

200 miljoner i veckan

Att gå från en framgångskult till en vanlig gnetande organisation är ingen liten kulturförändring. Att Klarnas vd bad personalen att jobba hemifrån resten av veckan är lätt att förstå, liksom varför den normalt så pratglade Sebastian Siemiatkowski tackade nej till intervjuer. 

Vad är det då för ny verklighet som Sebastian Siemiatkowski talar om? För att förstå är det enklast att ta en titt på Klarnas siffror. Enligt den rapport för första kvartalet som bolaget släppte på tisdagen steg intäkterna med 20 procent till 3,6 miljarder jämfört med samma period 2021. 

Men kostnaderna ökade tre gånger så snabbt till 4,9 miljarder. Lägg till det saftiga kreditsmällar och Klarnas förlust blev nästan 2,6 miljarder kronor på tre månader. Det motsvarar 200 miljoner i veckan. 

Ett annat mått på hur ett företag går är kassaflödet – skillnaden mellan hur mycket pengar som kommer in och som rinner ut varje månad. Under första kvartalet var Klarnas kassaflöde minus 7,3 miljarder. Det är svindlande 81 miljoner om dagen eller 3,4 miljoner i timmen.

I den takten kommer Klarnas kassa vara tom redan i början av hösten. 

Att det här är ekonomiskt vansinne kan vem som helst se. 

Skulle man kunna tro.

Vad är det då för ny verklighet som Sebastian Siemiatkowski talar om? För att förstå är det enklast att ta en titt på Klarnas siffror.

Missnöjet lär öka

Men i den värld av nollräntor och centralbanksstimulanser som dominerat under 2010-talet och framåt har gamla företagsekonomiska regler körts genom dokumentförstöraren.

Eftersom avkastningen på att placera i vanliga tråkiga statspapper varit så låg har placerare tvingats ta mycket större risker för att tjäna pengar. 

Det enda investerare har brytt sig om är att företag som Klarna ska växa – kosta vad det kosta vill. Om ett bolag går med förlust? Helt ointressant. Tanken har varit att vinsten ska komma någon gång långt i framtiden – och innan dess kan aktierna i bolaget säljas vidare till någon annan.

I den här världen kunde Klarna förra sommaren värderas till 450 miljarder kronor med dagens dollarkurs, betydligt mer än storbanker som Swedbank och Handelsbanken. 

Men det var då. Under 2022 har traditionella ekonomiska samband fått en renässans. Inflation och snabbt stigande räntor har gjort att förlustbolag inte längre har tillgång till obegränsade mängder kapital.

Enligt medieuppgifter vill Klarna ta in ytterligare 10 miljarder kronor, men måste nu gå med på en värdering som är minst 30 procent lägre än för ett år sedan. Missnöjet bland både tidigare investerare och anställda som hoppats bli miljonärer lär öka. Särskilt som grundarna redan sålt aktier för flera miljarder.

Unikt många ”enhörningar”

Klarna är förstås inte ensamt. Nätläkaren Kry, finansföretaget Trustly och ljudbokskoncernen Storytel är andra tidigare hyllade tech-stjärnor som tvingats till sparprogram den senaste tiden.

Fler lär följa. 

”Alla tillväxtbolag måste visa en väg till lönsamhet för att kunna resa kapital”, säger en anonym delägare i Klarna till Dagens Industri.

Även den svenska tech-branschens flaggskepp Spotify har det tufft. Bolaget tjänar fortfarande inte pengar och jämfört med rekordnoteringen i början av 2021 har aktien fallit med 70 procent. 

De unga entreprenörer som länge abonnerat på affärsmagasinens förstasidor ställs nu inför sitt livs tuffaste uppgift: att försöka få intäkter och kostnader att gå ihop. 

Välkommen till klubben, tänker kanske Sveriges hundratusentals småföretagare med ett snett leende.

Sverige och Stockholm har hyllats som ett slags Europas Silicon Valley. Vi har lyckats få fram en rad succébolag och unikt många så kallade ”enhörningar”, företag värderade till 1 miljard dollar eller mer sett till vår begränsade folkmängd. Det är förstås positivt. 

Fallet kan bli hårt

Men framgången kan snabbt förvandlas till en tvångströja. En hög värdering är trevligt på vägen upp, men om den uppstått till priset av noll kontroll på kostnaderna och tanklös expansion kan fallet bli hårt, vilket många anställda nu får erfara. 

I grunden handlar det om ett sunt uppvaknande. När drömmare skiljs från riktiga affärsmän kommer det leda till starkare företag på sikt. Det svenska tech-undret är inte över, men rejält stukat som efter en brutal festnatt där vissa beteenden mår bäst av att glömmas så fort som möjligt. 

Så småningom kommer det att kunna skrattas åt galenskapen.