Därför är det rätt att släppa Plavsic
Hon har visat ånger och avtjänat sitt straff
Jag vet att många blir upprörda över att krigsförbrytaren Biljana Plavsic släpps.
Jag tillhör inte dem.
Hon är en av mycket få krigsförbrytare som visat ånger och tagit sitt straff.
Jag kan förstå de många bosnier vars söner och döttrar, mammor och pappor Plavsic låtit tortera och mörda.
Jag kan förstå om de vill att hon ska ruttna bort i sin cell i Hinseberg.
Under Bosnienkriget 1992-95 var Plavsic en av de värsta mördarna. Från sin position som Bosnienserbernas president och vicepresident drev hon tillsammans med Radovan Karadzic och Ratko Mladic på den etniska rensningen av Bosniens muslimer.
Hon var med om att inrätta koncentrationslägren i Omarska och Trnopolje.
Med sina rasistiska uttalanden om att muslimerna var ett genetiskt misstag i den serbiska kroppen bidrog hon till att hetsa folkgrupperna mot varandra.
Hennes iskyla dokumenterads på bild när hon i början av kriget klev över döda kroppar för att glädjestrålande krama om Arkan, den i Sverige dömde ledaren för en av de värsta serbiska milisgrupperna.
Plavsic var så extrem att hon skrämde till och med Slobodan Milosevic, krigets verkliga arkitekt.
Även om hon i sitt yrke som biolog inte experimenterade på människor så är det lätt att i henne se en kvinnlig Josef Mengele, nazistläkaren som ledde utrotningen av judar i Nazityskland.
Så inget tvivel råder om att hon gjort sig skyldig till sällsynt avskyvärda och vidriga handlingar.
Men någonstans på vägen vaknade hon upp ur sitt nationalistiska hat.
Hon var en av få Bosnienserbiska ledare som stödde fredsavtalet i Dayton 1995 och försökte genomföra det.
När Carl Bildt efter Dayton-avtalet jobbat en tid som så kallad Högste representant för Bosnien träffade jag honom i Sarajevo. Jag minns hur han beskrev hur serberna runt Radovan Karadzic gjorde allt för att sänka fredsavtalet. Den ende bosnienserb Bildt kände det gick att samarbeta med var Biljana Plavsic. Hon ville medvrka till försoning.
När Plavsic 2001 fick reda på att det fanns ett åtal mot henne vid krigsförbrytartribunalen i Haag reste hon dit frivilligt. I stark kontrast till nästan alla andra krigsförbrytare som försöker gömma sig så länge de kan och sedan släpas till Haag där de nekar till allt.
Vid rättegången uttryckte hon djup ånger. Hon erkände sig skyldig. Hon fick strafflindring och dömdes till 11 års fängelse.
Nu har hon avtjänat två tredjedelar av straffet. I Sverige innebär det att hon ska släppas fri om hon skött sig.
Jag skulle inte ha blivit upprörd om Plavsic, 80, fått sitta tiden ut men jag kan inte heller se något fel i att släppa henne.
Hon är en hemsk krigsförbrytare men hon har avtjänat sitt straff.