Spännande resultat väntas rörande GW:s ”Palmerevolver”
Uppdaterad 2016-01-18 | Publicerad 2016-01-12
Revolvern som Leif GW Persson fick i höstas har nu provskjutits.
I kvällens ”Veckans brott” på SVT säger polisprofessorn att ett protokoll, som han fått löfte om att läsa, väntas komma inom en vecka.
Det kan innehålla svar på frågan om vapnet användes vid mordet på Olof Palme 1986.
– Det kan finnas möjligheter, säger Bo Janzon, professor i ballistik.
I slutet av 2013 fick Leif GW Persson en kula skickad till sig av en anonym person som undrade om den kunde ha avlossats av samma vapen som användes vid Palmemordet. Kulan analyserades först hösten 2015, och jämfördes med kulan som dödade Olof Palme.
Resultat inom en vecka
I veckan ska Leif GW Persson ha fått besked av experter på Nationellt forensiskt centrum, NFC, att kulan uppvisar likheter med kulan som anträffades 1986.
En bedömare menar, enligt polisprofessorn, att kulan, trots att den är av en annan typ med en annan mantel, bär ”stor likhet” med kulan från Sveavägen.
– Det är då det vapen, som utav de cirka tusen vapen som de har kollat under 30 år, som hittills klarat sig utan jämförelse bäst, säger Persson till SVT.
Nu ska också revolvern, som Leif GW Persson fick i höstas, ha provskjutits.
– Jag tror man sköt det här i slutet på förra veckan och nu håller man på med analysen, säger han till SVT.
Resultatet väntas inom en vecka.
– Ja, det är jag ganska övertygad om. Inte bara ett resultat, utan ett protokoll som jag fått löfte om att läsa.
GW är förväntansfull och hoppas på ett positivt resultat och att det stämmer.
– Om det gör det är det första gången Palmeutredningen flyttat sig från Sveavägen, säger han.
Dåligt jämförelsematerial
Bo Janzon, professor i ballistik och tidigare verksam som forskningschef på försvarets forskningsinstitut, FOI, är skeptisk till de nya resultaten. Framförallt eftersom jämförelsematerialet, alltså den upphittade kulan från 1986, är i så dåligt skick.
– Jag har sett den aktuella kulan och den är väldigt misshandlad och förstörd, säger han.
Tidens tand kan också försvåra identifiering.
Den forensiska vetenskapen har inom många områden utvecklats mycket sedan 1986, exempelvis dna-tekniken. När det gäller ballistik, läran om avfyrade projektilers rörelser i luften, har det dock inte hänt lika mycket, berättar Bo Janzon.
– Tekniken att titta på och jämföra material har blivit betydligt bättre men materialen i revolverpipor från Smith & Wesson är samma så där kan man sannolikt inte genomföra några undersökningar, säger han.
Under slutet av 80-talet fanns redan liknande jämförelsemikroskop.
– Möjligen att man i dag kan titta lite mer på räfflor och liknande i detalj.
”Kanske hittat några tecken”
Varje vapen har en individuell signatur, berättar Bo Janzon. När piporna tillverkas så blir de inte identiska. Det kan finnas små spår av skräp eller föroreningar eller något annat på verktygen man tillverkar piporna med.
– Det finns i allmänhet inte två vapen som är exakt lika vilket gör att man med stor säkerhet kan identifiera att en kula kommer från ett visst vapen.
Olof Palme sköts med kula av typen metal-piercing med kraftig konisk stålmantel.
Blir det olika märken på hårda och mjuka kulor?
– Nej, men det är viktigt att man skjuter med samma typ av ammunition när man testar.
Kulan som GW fick skickad till sig hade mjukare mantel men på NFC har man nu använt en kulen av typen metal-piercing.
Trots sin skepsis utesluter professor Bo Janzon emellertid inte att man faktiskt kan ha hittat något.
– Problemet är jämförelseobjektet, alltså den misshandlade kulan från Sveavägen samt tiden som förflutit. Men säger de att det är stor likhet så har de kanske hittat några tecken som stämmer. Det kan finnas möjligheter, säger han.
Kerstin Skarp, vice riksåklagare och förundersökningsledare för Palmegruppen, vill inte lämna några kommentarer över huvud taget rörande revolvern och NFC:s nya provskjutning.
Palmemordet -