”Tortyr att inte veta”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-31

Varje dag är en kamp för Nathalies mamma

Nathalie, 20, från Alingsås har nu varit försvunnen i drygt två veckor.

I dag går en ny skallgångskedja ut.

– Ovissheten är helt sinnessjuk, säger mamma Lillemor Johansen, 41.

Nathalie och pojkvännen hade grälat.

Hastigt, utan att få med sig mobiltelefonen, lämnade hon lägenheten på torsdagskvällen den 15 maj.

Sedan dess är hon spårlöst borta.

Polisen har haft stora sökinsatser både med helikopter, hundpatruller och skallgångskedjor.

– Vi gör det kontinuerligt, säger kriminalkommissarie Göran Arvidsson.

– När det dyker upp nya områden som kan vara intressanta så söker vi av dem.

Hittills har allt sökande varit resultatlöst.

Polisen har ändå haft en person inne på förhör – pojkvännen. Såvitt känt är han den siste som såg henne i livet.

”Man får vissa blickar”

Han förklarar att han redan känner sig dömd i mångas ögon.

– Ja, man har ju läst på internet och det är så man tänker när man får vissa blickar på sig, säger han.

Du menar att folk tittar på dig på ett konstigt sätt?

– Ja, det kanske är något man inbillar sig bara, men det känns lite så.

Han vill inte ha stämpeln på sig att han har något att dölja.

Göran Arvidsson:

– Det finns ju en misstanke som kvarstår där naturligtvis, men den har inte stärkts på något vis.

Vilken är din magkänsla i det här ärendet?

– Jag vill inte saluföra den. Vi jobbar efter hypoteserna att hon antingen har försvunnit frivilligt eller så är det ett brott som är begånget.

– Och just nu vill vi inte värdera dem sinsemellan.

Ovissheten gnager

Dag för dag gnager ovissheten på mamma Lillemor Johansen.

– Det är sjukt. Jag hade hellre blivit torterad, det är obeskrivligt. Man bara lider och lider.

– Och så har man sådana här små stunder, som nu, när jag är ute med en kompis och bara försöker få luft.

– Vissa dagar orkar jag inte ens gå ut. Man är ju glad att man överlever dem bara.

Ny skallgång i dag

Hon gläds samtidigt över människors engagemang. En annan trebarnsmamma har varit aktiv och kallat samman frivilliga till skallgångskedjor.

I dag är det dags igen, intresserade uppmanas komma till Järta park.

Även om Lillemor Johansen känner sig orkeslös så funderar hon att också ta sig till parken, bara för att vara där och prata med folk.

Var är de?

Förra året fick polisen in 7 111 anmälningar om försvunna personer. Det absoluta flertalet kom tillbaka efter bara en dag.

Av alla saknade är ungefär 200 är borta mer än 60 dagar. Då är polisens hypotes att personen inte längre är i livet. Därför tar Rikskriminalen då in signalementsuppgifter och tandstatus för att förbereda en enklare och snabbare identifiering om en kropp skulle hittas.

Många av de 200 påträffas så småningom – döda.

– Det är mycket olyckor som ligger bakom, förklarar Christina Ullsten vid Rikskriminalen.

– Man har gått bort sig i skog och mark. Det är drunkningsolyckor. En del av de försvunna har begått självmord. En del brott döljer sig här också.

Mellan 25 och 35 personer försvinner ”på riktigt” varje år. Många av dessa fall förblir mysterier

Yasmin, 19, skulle hämta tvätten

Yasmin

Sassi, 19, från Huddinge, försvann 7 februari 2007 när hon skulle hämta tvätten.

Familjen har trott att hon blivit kidnappad och hålls inlåst någonstans.

Polisens utredare har vänt på alla stenar utan att komma någon vart. De misstänker att brott kan ligga bakom och att hon inte längre är vid liv.

Maud, 44, kom aldrig hem

Maud

Johansson, 44, från Motala, försvann i oktober 2005. Hon hade besökt vänner i Godegård, men kom sedan aldrig hem. En 47-årig manlig bekant misstänks ha mördat henne. Sökandet, bland annat i en sjö, har varit resultatlöst. Mannen satt häktad en tid men släpptes i brist på bevis.

23-åringen försvann från vägen

En 23-årig kvinna försvann utanför Linköping i april 2003. Hon skulle hjälpa en bekant att dra upp en bil ur ett dike. Det misslyckades och bilägaren gick till ett hus i närheten för att be om hjälp. Kvinnan skulle komma efter men det gjorde hon aldrig. Polisen hade mycket få tips att arbeta med.

Mariam, 8, var på en lägergård

Mariam Adam, 8, försvann från en lägergård i Hultafors utanför Borås 27 juni 1997. Polis, militär och civila sökte i två dygn – utan resultat. Polisen trodde först att föräldrarna gömt henne. Men efter en resultatlös efterlysning via Interpol tror man att hon utsatts för ett brott. Närheten till Sävsjö gjorde att polisen undersökte samband med Jasmina-fallet.

Pia, 28, försvann i natten

Pia

Byström, 28, från Hagfors försvann från sitt hem den 14 november 2000. Hon lämnade villan där hon bodde med make och barn strax efter midnatt. Trots omfattande sökande, där bland annat en å tömdes på vatten, finns inga spår efter henne.

Annelie, 25, skulle bli mamma

Annelie

Ojonen, 25, från Hässleby, Öland, var gravid när hon försvann från sitt hem 18 september 1997. Polisen utgår från att hon blivit mördad. Bilen hittades senare på hemmets garageinfart, med repad lack och ett krossat lyktglas. En 25-årig man häktades men släpptes senare i brist på bevis.

Jasmina, 6, cyklade med en man

Jasmina

Jasharaj, 6, försvann från sitt hem i Sävsjö 28 juli 1997. Strax innan sågs hon cykla tillsammans med en 41-årig man. Några dagar innan han kallades till förhörd brann ett ödehus i Sävsjötrakten. Polisen tror att branden var ett försök att undanröja spår efter Jasminas kropp. 41-åringen satt anhållen men släpptes i brist på bevis.

48-åringen körde iväg med bilen

En 48-årig kvinna från Örebro körde från sin bostad 6 juli 1995. Sedan dess är både kvinnan och hennes bil försvunna. Ett vittne såg henne i bilen kvällen hon försvann men där upphör alla livstecken.

Sista dansen för Helena, 22

Helena

Andersson, 22, försvann efter att ha varit ute och dansat på Stadshotellet i Mariestad 14 juni. 1992. Hon sågs vid torget vid 02-tiden. Dagen efter hittades hennes skor och ringar i en skogsdunge, bara ett hundratal meter från hennes hem. Polisen fick lägga ner mordutredningen.