Sveriges lärare ägare i gruvbolag i Zambia: ”Etisk högriskbransch”
Publicerad 2024-01-31
Fackförbundet Sveriges lärare ska ta hänsyn miljö, etik och mänskliga rättigheter när de placerar medlemmarnas pengar.
Samtidigt är man storägare i gruvföretaget Arc Minerals – i ett land vars gruvdrift kantas av korruption, otillbörlig naturpåverkan och fördrivning av lokalboende.
– Gruvnäringen i Zambia är en etisk högriskbransch, säger Joakim Wohlfeil, expert på naturresurser.
Arc Minerals sysslar med prospektering i framför allt Zambia, och är ett företag värderat till runt 31 miljoner pund, knappt 410 miljoner kronor.
Där har Sveriges lärare, landets tredje största fackförbund, investerat tiotals miljoner ur konfliktkassan.
Det finns värre länder än Zambia när det kommer till gruvdrift. Grannlandet Kongo till exempel, med ständiga rapporter om livsfarliga arbetsförhållanden, barnarbete och omfattande korruption, enligt Utrikespolitiska institutet.
Men Zambia är inget föregångsland.
– Det har funnits en omfattande kritik mot hur gruvverksamheten i Zambia kan drabba lokalbefolkningen, som ofta inte heller får ta del av vinster eller markvärdena på ett rättmätigt sätt, säger Jakob König, projektledare på granskningsorganet Fair Finance Guide.
Näst största ägare
Ändå har fackförbundet Sveriges lärare beslutat att investera betydande summor av medlemmarnas pengar i prospekteringsföretaget Arc Minerals, med verksamhet i det stora kopparbältet i nordvästra Zambia.
Sveriges lärare äger fem procent av aktierna i Arc Minerals, och är således bolagets näst största ägare, efter den svenske investeraren Karl-Erik von Bahr som äger sju procent, enligt Arc Minerals själva.
Värdet på Sveriges Lärares andel bör uppgå till minst 20 miljoner kronor.
Anmärkningsvärt är också att Arc Minerals är registrerat i Brittiska Jungfruöarna, ett av världens värsta skatteparadis, enligt jämlikhetsorganisationen Oxfam.
– Det är tveksamt hur den typen av verksamhet i bolag lever upp Sveriges lärare egna hållbarhetspolicy och värderingar, säger Jakob König.
Även om gruvnäringen i Zambia tar steg mot bättring, kvarstår gammal problematik.
– Det som Zambia delar med Kongo är problemen med korruption. Gällande exempelvis miljökrav är det billigare att skicka 10 000 dollar under bordet till den som ska inspektera än att uppfylla själva kraven, Joakim Wohlfeil, expert på naturresurser på biståndsorganisationen Diakonia.
Trots att Sveriges lärare är Arc Minerals näst största ägare har man ingen representation i bolagets styrelse.
– Ger man sig in i en etisk högriskbransch, exempelvis gruvindustrin i utvecklingsländer, och har egna mål som rör etiska principer måste man ha en plan för hur man använder sitt ägarskap i Arc Minerals. Det känns som en självklarhet, säger Joakim Wohlfeil.
Hög korruptionsrisk
Han pekar ut ett antal riskmoment historiskt sett kopplade till gruvindustrin i Zambia, däribland att man bidrar till plundring av naturresurser från lokalbefolkningen utan tillbörlig kompensation, risken att bidra till korruption och risken att bidra till brott mot miljölagar eller mänskliga rättigheter.
– Samtidigt ska man ha två tankar i huvudet samtidigt. Det går inte att komma ifrån att det är en högriskbransch, men det är ju samtidigt jätteviktigt, vilket inte minst gruvarbetare själva säger, att man har en schysst utveckling på plats.
Ett viktigt steg för att uppnå det, är enligt Joakim Wohlfeil att bedriva ett aktivt ägarskap.
– Lokalbefolkningen vill ha utveckling i sina områden, och vill kunna hitta arbetsgivare som kommer och gör ett bra jobb och skapar jobb, men man vill också bli behandlade på ett rättvist och bra sätt. Och har man ambition att vara ett etiskt fackförbund är det naturliga att vara i direkt kontakt med företaget, genom styrelserepresentation eller annat, för att aktivt arbeta för att de värderingar man står bakom följs.
Jonathan Hamisi, statsgeolog vid Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har arbetat med flera svenskledda projekt för att stödja zambiska statliga myndigheter som reglerar gruvnäring att utveckla optimala sätt att övervaka Zambias gruvindustri.
Just nu arbetar han med projekt finansierat av Sida där målet är att hjälpa till att utöka kompetensen i att hantera gruvavfall i Zambia och arbetar med frågor kring mineralinformation och gruvnäring.
Bör göra riskanalys
Också Jonathan Hamisi framhåller vikten av ett aktivt ägarskap i ett land där myndigheterna med begränsad budget övervakar nästa 100 aktiva gruvor, jämfört med tolv i Sverige.
– Zambiska myndigheter har inte lika stora resurser och samma verktyg som här i Sverige att göra gruvinspektioner och därför krävs att ägare kontrollerar noggrant själva i investeringarna man gör, och att gruvföretag verkligen agerar på samma sätt som hur de marknadsför sig själva, säger Jonathan Hamisi.
I Zambia finns inte lika bra självrapporterings- och tillsynssystem som i Sverige, och miljöriskerna är därför större.
– Om man är ägare utan att sitta i styrelsen eller i exekutiva kommittéer står man längre ifrån beslutsfattande processer och då är riskerna alltid större.
Han uppmanar alla som beslutar sig för att inverstera i gruvnäring i utvecklingsländer gör noggranna kontroller, så kallade företagsbesiktningar, av företagen man investerar i.
– Investeringsfonder, organisationer eller individer som bestämmer sig för att investera i gruvnäring i utvecklingsländer måste noggrant granska de företag som de vill investera i., säger Jonathan Hamisi.
Det gör man med hjälp av experter på banken eller investeringsfonden som gör riskanalyser, där man granskar projekt företag genomför.
– När utredning har gjorts, bör banken kommunicera med investerare resultaten och potentiella fördelar och risker med investeringarna, så att investerare kan fatta ett välgrundat beslut om huruvida de vill gå vidare med eller inte med investeringen, säger Jonathan Hamisi.
På Sveriges Lärare uppger man att investeringen följer fackförbundets policy.
– Vi har en kapitalplaceringspolicy, som sätter riktlinjer för hur vi ska agera. Det är något som fastställs av styrelsen. Utifrån det gör vi våra utvärderingar och undersökningar, säger ekonomichefen Jonas Larsson.
Nu ska man se över sitt ägande.
– Om det här visar sig vara allvarligt är det otroligt djupt beklagligt, ingen mer än jag kan beklaga det, för det är inte bra om det stämmer. Vi kommer självklart göra vår egen utredning också.
Läs hela intervjun med Sveriges Lärare här.
Fotnot: Efter Aftonbladets avslöjande har Sveriges Lärare meddelat att man avser påbörja processen att sälja av sitt innehav i Arc Minerals.
