Strandhäll kräver förbud: ”Metoden har gått om adoptioner”
Uppdaterad 2023-07-03 | Publicerad 2023-07-02
Surrogatmödraskap har blivit en populärare metod än adoption för barnlösa svenskar.
En utveckling som fått S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll att kräva ett förbud.
– Man tjänar oerhört mycket pengar på de här kvinnornas kroppar, säger hon.
När festfixaren Micael Bindefeld i SVT berättade om sin familjebildning tog debatten rejäl fart i Sverige. Kritiker menar att media normaliserar användandet av surrogatmödrar.
Annika Strandhäll liknar arrangemangen vid prostitution, trafficking och handel med organ.
– Det är inte är några medelklassmammor i Baltimore som ställer upp som surrogatmödrar. Det är fattiga kvinnor som många gånger redan är exploaterade och som gör det här av ekonomiska skäl.
Efterfrågar forskning
Samtidigt som kritiken haglar blir allt fler svenskar föräldrar via surrogat, enligt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.
Aftonbladet träffar Hanna Skanne, 39, som föddes utan livmoder och har barn via surrogatmammor i Georgien och Ukraina. Hon blir ledsen och frustrerad när hon läser de kritiska argumenten.
– Jag har erfarenhet av att prata med de kvinnor som hjälpt oss. Det är ingen bild som jag känner igen, att det skulle vara människohandel.
Om Sverige öppnar upp för skulle färre åka utomlands, tror Hanna Skanne. Hon efterfrågar en forskningsstudie om altruistiskt surrogatmödraskap – precis som man gjort med livmodertransplantationer.
– Ingen pratar om att kvinnan känner sig tvingad att ge bort sin livmoder. Däremot tror man att den som vill ställa upp som surrogatmamma blir tvingad, men hon kan ju själv fatta ett beslut. Gör en studie under prövade former.
Strandhäll är oroad
Annika Strandhäll vill varken tillåta altruistiskt eller kommersiellt surrogatmödraskap. Hon lyfter en sammanställning gjord av juristbyrån Napoleon som visar att 215 barn kom till Sverige via metoden 2019. Samtidigt minskar antalet adoptioner.
– Faktum är att de senaste siffrorna visar att metoden gått om adoptioner på senare år. Vi som lagstiftare bör ta fler initiativ för att få stopp på den här handeln med kvinnors kroppar.
Annika Strandhäll är oroad över utvecklingen.
– Det är viktigt att hålla huvudet kallt när det gäller handel med barn och surrogatmödraskap. Det är en kommersiell marknad vi pratar om, där man tjänar oerhört mycket pengar på kvinnornas kroppar.
I stället för surrogatmödraskap vill Annika Strandhäll stärka alternativ, som adoptioner och andra fertilitetsmöjligheter.
– Jag har en enorm respekt för längtan att skaffa barn. Men att gynna en marknad som ytterligare exploaterar fattiga kvinnor runt om i världen är inte rätt väg att gå, säger hon.