Karolinska trappar ned beredskapsläge

helskärm

Antalet patienter sjuka i covid-19 har minskat på Karolinska universitetssjukhuset. Nu går sjukhuset ned i beredskapsläge för att kunna vårda de som fått vänta.

Karolinska universitetssjukhuset lämnar förstärkningsläget som sjukhuset befunnit sig i sedan den 12 mars och övergår i stabsläge. Sjukhusdirektör Björn Zoëga säger att sjukhuset räknar med att behandla covid-19-patienter under hela 2020 och på längre sikt. Samtidigt måste man hantera trycket i vården av alla andra patienter, annars finns risken att vissa inte får vård i tid.

– Det finns vissa patientgrupper som har fått vänta, säger Björn Zoëga.

Sjukhusdirektören påtalar att Karolinska under coronapandemin har vårdat andra patienter, däribland hjärt- och kranskärlsoperationer och att man inte har några cancerköer. Däremot har köerna till barnoperationer blivit längre och väntetiderna ökat för kroniskt sjuka patienter.

Påverkar ej krisavtal

– Det har varit en ganska stor anstormning av coronapatienter, både till ordinarie vårdplatser och i intensivvården, men nu har det minskat rejält. Vi ser ett behov av att inte bara fokusera på covid-patienterna utan andra patienter som vi nu har bättre möjlighet att ta hand om, säger Björn Zoëga.

Som mest har sjukhuset haft ungefär 700 av 1 200 vårdplatser fördelade till vård av covid-19-patienter. Under torsdagen den 7 maj var antalet inneliggande patienter med covid-19, inklusive intensivvård, runt 300 stycken.

Förstärkningsläge är ett hierarkiskt militärt system hämtat från Nato. Att Karolinska nu går ned till stabsläge innebär att färre beslut kommer att tas centralt av sjukhusledningen och i högre utsträckning behandlas i verksamheterna.

Inom Region Stockholm har ett så kallat krislägesavtal aktiverats som gäller för personal inom intensivvården. Det innebär 48-timmars arbetsveckor med högre ersättning. Att Karolinska sjukhuset nu går ned i beredskap påverkar inte avtalet, enligt Björn Zoëga.

"Omöjligt att säga"

Just nu har sjukhuset fler än 90 patienter inne på intensivvård med möjlighet att ta in 30 till. Krislägesavtalet behövs enligt sjukhusdirektören som en säkerhetsventil om antalet sjuka plötsligt skulle öka kraftigt.

– Som siffrorna ser ut handlar det om två, tre veckor till. Men det är omöjligt att säga, vi kan få en plötslig anstormning av patienter någonstans ifrån. Det här är en sjukdom som är väldigt svår att förutsäga.

Coronapandemin har inneburit en enorm omställning för sjukhuset och redan före krisen drogs Karolinska med ett ekonomiskt underskott på flera hundra miljoner kronor. Fortfarande ligger över 200 varsel kvar även om de satts på paus under krisen.

– Vi lägger varselarbetet på is nu tills vi har gått igenom detta och sedan tar vi nya grepp och gör en omräkning efter sommaren, säger Björn Zoëga.