Bröstcancervården är ett riskabelt lotteri

Publicerad 2015-09-30

Vilken vård du får som bröstcancerpatient är ett riskabelt lotteri.

Själv var jag 2009 en av de drabbade – som mitt i sorgen fick den allra bästa vården.

Har du otur kan du som bröstcancerpatient få vänta länge på operation, mista hela bröstet i onödan, förvägras strålning, cellgifter och hormonbehandling – trots att dessa kan betyda skillnaden mellan liv och död.

Mycket avgörs av var du bor, trots att det finns nationella riktlinjer för både cancervården och bröstcancervården.

Det kan skilja stort mellan olika landsting och även olika sjukhus. Det avslöjar BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, i sin nya rapport.

Själv hade jag turen på min sida (om man nu kan tala om tur i sammanhanget) när jag fick bröstcancer 2009, 50 år gammal. Jag bodde helt enkelt i "rätt" landsting, då.

Allt gick som på räls. Cancern upptäcktes via mammografi-screening. Det innebar rullband rakt in på sjukhuset.

Jag opererades inom sex veckor. Jag fick behålla bröstet, trots att de fick operera mig två gånger.

Jag hade en liten hormonberoende lågrisktumör utan spridning och slapp därför cellgifter. Men jag strålades och fick hormonbehandling.

Jag erbjöds även plastikkirurgi för att "fixa till" mitt sönderopererade bröst, men tackade nej. Det fick duga ändå.

Jag fick gå en rehabiliteringskurs, trots att jag måste ha varit sjukhusets friskaste bröstcancerpatient. Jag cyklade varje dag till strålningen, fem dagar i veckan, i fem veckor.

Tack för det Stockholm!

Tack Karolinska och tack Södersjukhuset.

Jag fick den bästa möjliga vården som bröstcancerpatient.

Det borde vara en självklarhet – i varje landsting.

Följ ämnen i artikeln