Annika Söder: Turkiets krav ett problem för Nato-länderna

Publicerad 2022-05-19

Turkiet fortsätter att sätta press på Sverige och säger nej till vår Nato-ansökan.

Tidigare kabinettssekreterare Annika Söder menar att president Erdogans krav riktas till flera Nato-länder – vilket gör situationen svårlöslig.

– Det är flera länder som har kontakt med kurderna och det är flera länder som har vapenexportrestriktioner, säger hon.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan upprepade i dag sitt budskap om att landet tänker rösta nej till Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.

Enligt uppgifter till Aftonbladet arbetar flera länder med att försöka lösa knutarna och frågan kommer avhandlas under statsminister Magdalena Anderssons möte med USA:s president Joe Biden i Washington.

Tidigare kabinettssekreterare Annika Söder, nu ordförande för Europeiska fredsinstitutet i Bryssel, säger att det inte är överraskande att Erdogan framför krav på Sverige och Finland.

– I alla organisationer som har enhällighet i beslutsfattandet så kan det vara väldigt frestande att lyfta hårda krav när man har veto, säger hon.

Tidigare kabinettssekreterare Annika Söder.

Svåra krav för Nato

Söder har under många år varit rådgivare i utrikespolitiska frågor till stats- och utrikesministrar. Hon har arbetat med konfliktlösningsprocesser för Nordkorea och Jemen och var kabinettssekreterare mellan 2014 till 2019.

Söder tror att situationen med Turkiet kommer att lösas, men tillägger att det kan bli svårt. De krav som Turkiet har på Sverige och Finland är svåra för många Nato-medlemmar att gå med på. Nato-länder som USA och Frankrike har kontakter med den kurdiska organisationen YPG och flera andra Nato-länder har vapenexportrestriktioner till Turkiet.

– Det här är inte ett problem för Sverige och Finland. Det här är ett problem för Nato-länderna, säger Annika Söder.

Aftonbladet har varit i kontakt med flera källor i Socialdemokraterna med insyn i frågorna. En beskriver den uppkomna situationen som en svår balansgång för utrikesminister Ann Linde. Sverige, eller Nato, måste erbjuda Erdogan något – men minsta lilla som kan tolkas som en eftergift kommer reta upp delar av Socialdemokraterna i Sverige.

– Det skulle vara en sensation om en svensk utrikesminister gick med på minsta millimeter av Erdogans krav. Det är inga småsaker det här, säger en källa.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Nato vill ha kvar Turkiet

En annan källa lyfter fram att det är viktigt för Nato att Sverige och Finland kommer med i försvarsalliansen och att flera länder därför kommer att arbeta för att möjliggöra det. Samtidigt vill Nato inte förlora Turkiet. Landet har ett viktigt geografiskt läge, nästan granne med Ryssland vid Svarta havet. Erdogan har också tagit på sig rollen som medlare mellan Ryssland och Ukraina, något som visserligen döms ut som svårt av experter.

– Nato har ett intresse av att ha kvar Turkiet även om de inte är fullständigt demokratiska, säger källan.

De krav som Turkiet har framfört handlar om att Sverige och Finland ska häva vapenembargot mot Turkiet, utlämna 20 personer som befinner sig i Sverige och sluta stödja kurdiska grupper som till exempel YPG.

Följ ämnen i artikeln