Paasikivi: Höjer tröskeln för ryska anfall
Publicerad 2023-07-11
Den svenska Natoansökan har fått klartecken från Turkiet.
Även Ungern ser ratificeringen av Sverige som ”en teknikalitet”.
Därmed ökar nu säkerheten för Sverige, menar experten.
Beskedet om att Turkiet godkänner Sveriges Nato-ansökan kom under måndagskvällen.
Ett halvt dygn senare meddelade även Ungern, som sista medlemsland, att den svenska ratificeringen bara är ”en teknikalitet”, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Med lite tur kan Sverige därmed bli godkända som medlemmar redan i veckan.
Men det turkiska jakandet har haft en snirklig väg, och kommer efter hårda förhandlingar som slutligen mynnade ut i ett antal godkända villkor.
”Bjussat rätt friskt”
Reaktionerna över gårdagens ja har varit blandade, då många experter ifrågasätter vad villkoren egentligen kommer att betyda i praktiken.
Tidigare Turkietambassadören Michael Sahlin konstaterar att det råder delade meningar om överenskommelsen med Turkiet är en bra deal för Sverige.
– Detta är ju lite känsligt att prata om. För den svenska regeringen är det oerhört viktigt att se detta som en framgång och minimera risker och maximera det som det gett.
– Men sedan kan man varna för nackdelarna. Vi har bjussat rätt så friskt.
Tycker du att Sverige har gått med på för mycket?
– Jag undviker att svara på den frågan.
En som dock ställer sig positivt till att Sverige nu får gå med i försvarsalliansen är överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.
Han menar att säkerheten nu kommer att öka, och att beskedet innebär en stor skillnad inte minst för Sverige men även för hela regionen och Nato.
– Vi blir förutsägbara på ett helt annat sätt i hela vår region, och det höjer tröskeln för eventuella anfall från Ryssland.
”Har varit en osäker punkt”
På frågan om det tidigare har varit osäkert blir svaret ja.
– Ett icke-allierat Sverige har varit en osäker punkt, åtminstone för alliansen. Vi har varit väldigt nära Nato men inte medlemmar. Det gör att det inte fullt ut har gått att lita på oss. Handlingsfriheten har gjort att vi har kunnat säga nej.
Att vara medlemmar av en allians innebär dock vissa åtaganden, på gott och ont.
– Istället för att vi bara försvarar oss själva så ska vi också förvara hela alliansen och hela alliansen försvara oss. Det är ett kollektivt försvar, säger han och fortsätter:
– Om vi blir angripna av en yttre makt så kommer det 31 länder till vår hjälp, och vi förväntas att hjälpa de andra. Här blir det en stor skillnad.
– Vi får därför vara beredda att skicka förband om det behövs, för att hjälpa andra.
Efter måndagens besked har även andra knutar i omvärldspolitiken börjat lossna. Under tisdagen uppgav USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan att president Joe Biden kommer att gå vidare med planerna på att sälja F16-flygplan till Turkiet.
Detta trots att flera kongressledamöter tidigare sajt nej till turkisk vapenförsäljning på grund av människorättsskäl.
”Är oacceptabelt”
Somliga menar därmed att Turkiet har använt ansökan om det svenska Nato-medlemskapet för att pressa USA att förhandla om stridsflygen.
Vita huset uppger även att USA kommer att lägga fram ”en väg” för ett möjligt Nato-inträde även för Ukraina. Något som med stor sannolikhet kommer diskuteras under onsdagen, när Joe Biden möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under toppmötet i Vilnius.
På hemmaplan kommer nu också krav – dock omvända – på att även Sverige borde sätta press på Turkiet i frågan om utlämningar till Sverige.
På en pressträff på tisdagen tog Morgan Johansson (S) upp att svenska gängkriminella gömmer sig i Turkiet, däribland den så kallade ”Kurdiska räven”, och att landet nu borde bistå Sverige i att få honom utlämnad hit.
– Sverige bör ta upp detta med Turkiet skarpt, det är oacceptabelt, säger Johansson till TT.
– Turkiet ska inte vara en fristad för gängkriminella.
