Regeringen vill hålla personer i förvar längre

helskärm

Fler personer som väntar på utvisning efter asylavslag kan hamna i förvar och få sitta där längre, upp till ett och ett halvt år. Fotboja och anmälningsplikt kan också bli alternativ.

Det är något av det som en utredare nu ska gå igenom när regeringen beställer en uppdatering av förvarsreglerna. Fokus ligger på mer övervakning och säkerhet.

– Vi behöver få ordning på återvändandeverksamheten, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och syftar på att fler som fått avslag på sin asylansökan måste lämna landet.

På en pressträff tillsammans med Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling presenterar de båda direktiv till en utredning om förvaren. Reglerna behöver anpassas och göras mer moderna, enligt de två.

Sitta längre

Bland annat behöver tiden för hur länge en person kan sitta i förvar förlängas från ett till ett och ett halvt år, enligt de båda. Och skälen för att hålla en person i förvar bör göras mindre strikta.

– Det är inte alls ovanligt att människor får släppas ut förvaren efter tolv månader för att man inte har laglig rätt att hålla dem längre Men, om man kunde hålla dem ytterligare tid, skulle man ha större möjligheter att lyckas med en utvisning, säger migrationsministern.

Utredaren, kammarrättslagman Johan Lundmark, ska undersöka om det behövs regler som gör det lättare att kroppsvisitera personer på förvaren samt att söka igenom bostadsrum på förvaren. Men också frågor om att kontrollera besökare och om väktare ska finnas med när förvarstagna personer transporteras.

– Det är befogenheter som Migrationsverket har efterfrågat länge, säger Stenergard och framhåller att verket skickade in en begäran om det den dåvarande S-ledda regeringen redan 2017.

Utredaren ska redan i januari nästa år presentera förslag om kropps- och rumsvisitering samt transporter. Slutbetänkandet beställer regeringen till februari 2025.

Fotboja alternativ

Utredaren ska också ta sig an frågan om hur fler än idag av dem får beslut om förvarsplats också får plats där och inte på häkte eller anstalt. En ytterligare fråga är om avdelningar med hög säkerhet ska inrättas på förvaren.

Alternativ till plats på förvar ska utredas, till exempel fotboja. Men också om anmälningsplikt ska användas mer, det vill säga att en person måste anmäla sig regelbundet hos myndigheterna.

Det är betydligt billigare och snabbare lösningar än att bygga många nya förvarsplatser.