Omöjliga uppdraget: Skapa fred i Syrien
Publicerad 2017-02-22
På torsdagen möts en del av de stridande aktörerna i Syrienkriget för fredssamtal i Genève.
Ingen tror att samtalen kommer leda någonstans.
– Vi har inga överdrivna förväntningar, ärligt talat, säger FN-chefens sändebud till Syrien, Staffan de Mistura.
Kriget i Syrien är snart inne på sitt sjätte år.
På torsdagen möts representanter för oppositionen och regimen i Genève, för FN-ledda fredssamtal.
Utsikterna för något genombrott – eller någon varaktig fred – är små.
- Frågan om Assads framtid, en av de stora knutarna för fred, kommer sannolikt inte diskuteras. FN har tidigare lyft fram ”politisk transition” – alltså frågan om diktatorn Bashar al-Assads framtid – men det kravet har man nu tonat ned. Det har även Assads tidigare fiende Turkiet gjort.
- Kurderna, som etablerat en egen stat i norr, är inte med i förhandlingarna
- Det är inte heller IS eller andra terrorstämplade grupper
- Oppositionen är splittrad, försvagad och strider internt – och några av de största grupperna vägrar att förhandla. Rebellerna led en svår förlust när de förra året förlorade kontrollen över Aleppo. Turkiet, som en gång var deras främsta allierade, har dessutom styrt om och fokuserar nu på att bekämpa ett allt för stort kurdiskt inflytande.
- Hur USA, som tidigare stött olika rebellgrupper, ska agera under Trump är det ingen som vet, men presidenten har tidigare uttryckt skepsis om att ge militärt stöd åt ”grupper vi inte vet något om”.
Genèvesamtalen förs parallellt med fredsförhandlingarna i Kazakstans huvudstad Astana, som leds av Ryssland, Iran och Turkiet. Medan Astana-samtalen är inriktade på att nå en varaktig vapenvila och relaterade frågor, som humanitär hjälp och krigsfångar, fokuserar Genèvesamtalen på hur lander ska styras.
I slutet av förra året mäklade Ryssland, Iran och Turkiet fram en vapenvila, som bit för bit fallit ihop. Den senaste veckan har hundratals människor dödats i strider och bombattacker. Ryssland har dock, enligt de Mistura, bett den syriska regimen att stoppa bombningarna medan samtalen pågår.
Vad händer med Assad?
Förhoppningen är att de kommande dagarna ska bli starten på en rad förhandlingsrundor som syftar till att nå en politisk överenskommelse.
– För ett eller två år sedan var Assad svag. Nu tror jag inte att någon tror att han kommer tvingas iväg, säger Robert Ford, tidigare USA-ambassadör i Syrien, till The Guardian.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har tidigare sagt att Assadregimen var ”några veckor” från att falla när Ryssland klev in på deras sida. Då vände krigslyckan för diktatorn.
Nu har Assad som sagt segervittring, men frågan är om de olika rebellgrupperna någonsin kan acceptera en framtid där han sitter kvar.
– Det finns inga lösningar i sikte. Verkligheten på marken blir allt värre, säger Fares Bayoush, en officer i den Fria syriska armén, till Al Jazeera.