Biståndsbehovet ökar "i en alarmerande takt"

Allt fler länder och organisationer skär ned på sitt stöd till hungerkriser runtom i världen. Sverige har däremot trappat upp sina insatser.

– Samtidigt ökar människors behov i en alarmerande takt, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

Utöver det extra Ukraina-bistånd på 500 miljoner som regeringen har utlovat till det krigsdrabbade landet, har det svenska humanitära biståndet till delar av den afrikanska kontinenten utökats sedan föregående år.

Men samtidigt har behoven också blivit större under de senaste sju åren, påpekar Jakob Wernerman.

– Antalet människor i behov av humanitärt stöd har ökat med 200 miljoner under den perioden. De främsta orsakerna är det ökade antalet konflikter, torka, översvämningar och andra naturkatastrofer och klimatförändringar, säger Jakob Wernerman till TT.

Hjälporganisationer oroas över tendensen att länder drar ned på sitt stöd till hungrande människor i Västafrika och Sahel. I en appell larmade ett tiotal organisationer nyligen för att bristen på pengar kan leda till att så många som 38 miljoner människor drabbas i regionen, om ingenting görs snart. Storbritannien och Danmark hör till de nationer som har skurit ned kraftigt på biståndet.

”Allvarliga hjärnskador”

Samtidigt kommer positiva besked från EU, som kommer att bidra med 240 miljoner euro under 2022 utöver det långsiktiga utvecklingsstöd på 654 miljoner euro som redan utlovats, enligt AFP. Frankrike är en annan stor bidragsgivare som i år kommer att bidra med 166 miljoner euro i matstöd.

Barnen drabbas särskilt hårt, konstaterar Jakob Wernerman som med egna ögon bevittnat vad detta innebär.

– Ett barn som under lång tid inte får tillräckligt med mat riskerar att drabbas av en rad bestående men för livet, som allvarliga hjärnskador.

Konfliktdriven kris mer långvarig

Situationen i Västafrika kännetecknas av flera olika ”klusterkriser”, där många samverkande faktorer hänger ihop. Det säger Mats Hårsmar på den oberoende Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), som granskar och utvärderar det svenska internationella biståndet.

– Dessutom kan vi se att kriser som orsakas av konflikter ofta blir långvarigare och för med sig fler och större problem, än de som till exempel orsakas av en naturkatastrof, säger Mats Hårsmar som är biträdande kanslichef på EBA och tidigare har varit stationerad vid den svenska ambassaden i Burkina Faso.

TT: Når hjälpen fram dit den ska?

– Ja, det gör den faktiskt. Med några få undantag med rapporter om matleveranser som blivit stulna och bortförda så kommer fortfarande biståndet dit det ska, säger Mats Hårsmar.