Militär och FRA-anställd gripna i Säpoinsats

Gustav Sjöholm/TT

Marc Skogelin/TT

Peter Wallberg/TT

Erik Widmark/TT

Publicerad 2023-10-19

En tidigare svensk toppmilitär misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

En tidigare toppmilitär och en kvinna anställd vid Försvarets radioanstalt (FRA) har anhållits misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet.

De båda greps i en gryningsräd mot parets bostad i Stockholmsområdet.

– Det är mycket allvarlig brottslighet som personerna misstänks för, säger Adam Samara vid Säkerhetspolisen.

Paret frihetsberövades i tisdags i samband med en Säpoledd insats. Brottsrubriceringen är grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo har genomfört husrannsakningar på flera platser och beslag har gjorts, bekräftar Säkerhetspolisen (Säpo) för TT. Enligt Expressen rör det sig om bland annat om mobiler och datorer. Husrannsakan ska också ha gjorts på de misstänktas arbetsplatser.

– Just nu är vi i ett väldigt tidigt skede i en pågående förundersökning. Med anledning av det är det väldigt svårt för oss att beskriva ärendet som sådant och vad vi gör nu, säger Säpos presstalesperson Adam Samara.

Regeringen informerad

Försvarsminister Pål Jonson (M) har informerats om gripandena.

– Jag har fått viss övergripande information beträffande detta. Det här är ju en fråga för åklagare och säkerhetspolis. Jag ser allvarligt på frågan, säger Jonson till TT.

Pål Jonson vill inte svara på frågor om ärendet i sig.

– Det vi vet på en övergripande nivå är att hoten, riskerna och sårbarheten för Sveriges säkerhet ökar. Det har både Must och Säkerhetspolisen påtalat i sina årsrapporter, därför finns det naturligtvis skäl att höja säkerhetsskyddet. Det är något vi arbetar med kontinuerligt, säger Jonson.

Flera nyckelpositioner

Den anhållne mannen har haft flera nyckelpositioner inom Försvarsmakten, både i Sverige och utomlands. I slutet av 00-talet genomgick han en tvåårig utbildning på Generalstabsakademin i Moskva, och blev därmed en av få svenskar som tagit examen vid skolan.

Periodvis har mannen arbetat med koppling till Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). I dag arbetar han vid en annan myndighet.

Enligt myndighetsdokumentation som SVT Nyheter har tagit del av arbetar kvinnan på Försvarets radioanstalt (FRA) vars uppdrag är att stödja regeringen, Försvarsmakten, och Säpo med utlandsunderrättelser.

FRA:s presstjänst vill inte svara på TT:s fråga om kvinnan är anställd vid myndigheten. Inte heller Säpo vill kommentera uppgifterna om var de två personerna arbetar.

– Det är väldigt tidigt, och därför har vi väldigt lite att säga, säger Samara.

Åklagare Mats Ljungqvist, en av de två åklagare som leder utredningen, vill på torsdagen inte lämna några kommentarer om ärendet. Han uppger dock för TT att en eventuell häktningsförhandling i målet tidigast kommer att hållas under fredagen.

Den anhållne mannen nekar till brott, enligt hans försvarare Thomas Olsson.

– Det jag kan säga är att min klient förnekar bestämt de här misstankarna. Det är hans uppfattning att det inte finns någon grund för dem, säger Olsson till TT.

Kvinnans advokat Kristofer Stahre vill inte uttala sig om hennes inställning till misstankarna som riktas mot henne, skriver SVT Nyheter.

Skillnad mot spioneri

Brottsrubriceringen i sig kan ge vissa ledtrådar om vad ärendet handlar om, berättar Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

– De har hanterat hemliga uppgifter på ett sätt man inte ska göra. Och det är ju dessutom grovt, det brukar betyda att det är synnerligen känsliga saker.

Skillnaden mot exempelvis spioneri är att man inte kunnat styrka att syftet var att lämna uppgifterna vidare till främmande makt.

– Det kan betyda två saker. Antingen har man inte kunnat bevisa det, men misstänker det, eller så har det aldrig varit syftet, säger Ingesson.

Då det ska röra sig om en tidigare toppmilitär skulle det kunna innebära att man behållit hemliga uppgifter som man hade rätt till i sin tidigare roll, men inte har det längre.

– Jag skulle inte utesluta det. För behörigheten styrs av vad som är motiverat för tjänstebruk, och upphör det rimliga behovet så upphör också behörigheten. Så även om man haft behörighet till exakt samma dokument tidigare så har man inte det för all framtid, säger Ingesson.

Följ ämnen i artikeln