Hjälpen åt lunch – Saras son dog

Uppdaterad 2011-07-05 | Publicerad 2011-07-04

Maximilian, 10 veckor, och hans mamma blev påkörda – ambulansen kom först efter en timme

SÖRJER Maximilians föräldrar vill att bilden av honom ska spridas. ”Han var inte bara ett trafikoffer, han var en liten pojke”. När vittnen ringde 112 efter olyckan för att få en ambulans gick det inte att få svar på om eller när ambulansen skulle komma. Det tog nästan en timme innan en ambulanshelikopter landade vid olycksplatsen.

Hönö. Lille Maximilian blev bara tio veckor.

Han och mamma Sara Apelgren, 30, blev påkörda på trottoaren – men det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter.

Närmsta ambulanssjukvårdare hade fått ett annat uppdrag: att äta lunch.

Maximilians liv gick inte att rädda. Han blev bara tio veckor.

Det var en iskall novemberförmiddag förra året och Sara Apelgren, 30, hade bylsat på sig och sonen Maximilian ordentligt för att gå till mödravårdscentralen, några kilometer från villan på Hönö i Göteborgs skärgård.

Solen sken.

– Jag hörde hur en bil kom jättesnabbt och slirade. Jag hann inte vända mig om innan det small.

Den 23-årige föraren hade tappat kontrollen över sin bil och kört upp på trottoaren bakom Sara som gick med lille Maximilian i barnvagnen.

Efteråt var barnvagnen helt förvriden. Sara har aldrig velat se den igen.

– Efter att vi blivit påkörda svimmade jag av och såg inte hur barnvagnen flög. När jag vaknade upp låg jag med huvudet neråt i snön.

Sara kände inte att hennes bäcken var krossat. Hon kunde inte röra sig.

Ett vittne kom fram och hjälpte henne. En annan person fick syn på Maximilian som hängde ur den omkullkastade barnvagnen.

Fick inget svar

Han tog hand om pojken och satte sig med honom i sin bil för att värma honom. Både Sara och Maximilian hade så tjocka kläder på sig att deras skador inte syntes.

– Jag frågade hur det var med Maximilian och fick höra att det var bra med honom. Jag trodde på det.

Vittnen ringde 112 men de fick inget svar på om eller ens när en ambulans kunde skickas.

De ambulanssjukvårdare som var stationerade på Hönö hade blivit beordrade att ta lunch efter att ha lämnat en patient vid Kungälvs sjukhus, cirka fyra mil därifrån.

Svåra skallskador

De annars närmsta ambulanserna var också ute på uppdrag. Och ambulanshelikoptern befann sig nere i Skövde på tankning.

Sara tuppade av med jämna mellanrum och började ana att det inte kunde ha gått så bra för Maximilian.

– Jag har tänkt så mycket på om han led någonting och om han undrade var hans mamma var. Det går inte att ta in.

Det tog nästan timme innan en ambulanshelikopter landade och fick med sig Maximilian som fått svåra skallskador. Både pojken och Sara fördes till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Under natten kämpade Maximilian för sitt liv.

– Jag vägrade opereras innan jag fått träffa honom. De rullade in mig till hans rum och jag kunde lägga mig intill honom.

Men Maximilians skador var för svåra. Han dog dagen efter.

– Jag har varit naiv och trott att när man ringer efter ambulans så kommer den. Så är det inte.

Donerade organen

Sara och hennes man Patrik Johansson tog ett modigt beslut innan deras son dog:

– Vi donerade Maximilians organ. Vi vet att det var en tvåårig pojke och en liten flicka som fick dem.

Förundersökning av olyckan pågår fortfarande. SOS Alarm anser inte att de gjort något fel.

– Det fanns inga närmare resurser att skicka och den ambulans som är på ön var på fastlandet. Vi har undersökt fallet noga och vi kan inte finna att det finns några avvikelser i vår hantering, säger presstalesmannen Anders Klarström.

Tillsynsorganet Ambualarm har gjort en egen utredning av fallet. De har kommit fram till SOS Alarm inte gjorde något fel. Däremot är verksamhetschefen Bengt Asplén tveksam till att ambulanspersonalen beordrades att äta lunch så långt från stationen på Hönö.

– Det skulle man kunna se över, säger han.