"Låt de rika betala försvaret"

helskärm

Låt höginkomsttagare och förmögna betala försvarets upprustning – och låt oss kalla det en beredskapsskatt, ett slags värnskatt – föreslår det fackliga idéinstitutet Katalys.

I rapporten ”Mot en progressiv majoritet – politisk strategi för arbetarrörelsen” drar Katalys upp riktlinjerna för en valstrategi med målet att en S-ledd regering kan föra en ”kraftfull progressiv reformpolitik för jämlikhet” efter valet den 11 september.

Katalys föreslår 23 reformer för kommande årtionden. De spänner över områdena välfärd, klimat, segregation, arbetsliv och försvar.

I den högst aktuella försvarsfrågan sätter Katalys rubriken ”Låt de rika betala försvaret” för ett reformförslag som lyder:

”Det är rimligt att vår ökade försvarsförmåga betalas på ett långsiktigt hållbart sätt. Någon form av beredskapsskatt för höga inkomster och förmögenheter införs så att inte en nödvändig upprustning av försvaret går ut över välfärden.”­

Kostar mycket

– Man skulle kunna återinföra en typ av värnskatt, man kan kalla det beredskapsskatt, som ser till att de med högst inkomster och förmögenheter bidrar till upprustningen och försvaret av Sverige, säger Enna Gerin, utredare och biträdande chef på Katalys.

TT: Har ni förslag på inkomst- och förmögenhetsgränser i kronor när denna skatt ska tas ut?

– Nej, det har vi faktiskt inte. Men man kan ju inspireras av värnskatten som nyligen togs bort.

Värnskatt var en extra statlig inkomstskatt införd av S-regeringen 1995 som en del i saneringen av de offentliga finanserna. De med en årsinkomst över 703 000 kronor 2019 fick en tilläggsskatt på fem procentenheter. Året därpå försvann värnskatten.

Flera av de föreslagna reformerna är mycket kostsamma, till exempel att anställa 300 000 fler i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Ett ”skatteparadis”

Katalys, som liknar Sverige vid ett skatteparadis för välbeställda, pekar på två huvudsakliga sätt att betala för reformerna.

– De löpande utgifterna måste man få in via skatterna. Det finns utrymme att höja den totala skattekvoten av BNP ett par procent, säger Enna Gerin.

– Sedan rör många reformer, speciellt vad gäller klimatomställningen, sig om lånefinansieringar. Där handlar det om att staten ska ha ett underskottsmål och ta lån för till exempel kraftigt utbyggd infrastruktur.

Med dagens finanspolitiska ramverk bör den offentliga skuldsättningen uppgå till 35 procent av BNP på medellång sikt.

Katalys förordar ett underskottsmål med sikte på att stabilisera statsskulden på 50–60 procent av BNP. Det skulle ge ett låneutrymme på 730–1 230 miljarder kronor på tio år, pengar som Katalys vill lägga på en expansiv finanspolitik för investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande och klimatomställning.

Centern i centrum

Ett fokus i rapporten ligger på att samarbete med Centerpartiet ska leda till en hållfast S-märkt regeringsperiod. Resonemanget går ut på att de rödgröna med C kan bilda en majoritetsregering eller få ihop ett majoritetsunderlag för ett stabilt budgetsamarbete

”Med största sannolikhet kommer alltså Centerpartiet återigen behövas i regeringsunderlaget”, konstateras det.

– De kommer att vara centrala under nästa mandatperiod, säger Enna Gerin och pekar på en Katalysbeställd Novusmätning (se faktaruta) som visar att C-väljare i flera frågor vill ha en mer progressiv och jämlikhetsinriktad politik.

– Det finns ett glapp mellan Centerpartiet som parti och deras väljare. Partiet är mycket mer marknadsliberalt och nyliberalt, medan deras väljare tenderar att vara mer progressiva i ekonomiska frågor som till exempel låneinvesteringar för klimatet.

Men om C inte vill ingå i ”ett stabilt regeringsunderlag” får S inrikta sig på opposition. ”Ambitionen kan inte vara makt till varje pris som helst”, tycker Katalys.