Fullproppad rättspsykiatri spiller över

Antalet personer som genomgick rättspsykiatrisk undersökning förra året var det högsta på 15 år. Samtidigt bedöms en växande andel av de undersökta lida av allvarlig psykisk störning.

Resultatet: En "fullproppad" rättspsykiatri. Och det spiller över på allmänpsykiatrin.

– Systemet är fullproppat, säger David Wirdelöv, biträdande chef för rättspsykiatrin i Växjö.

Han beskriver ett trängande behov av fler vårdplatser. Bara i Växjö bedömer han att det skulle behövas 20 nya platser, utöver de 150 som finns i dag.

– Vi ser att behovet är så trängande och från vecka till vecka mer och mer akut.

Överbeläggning är en av konsekvenserna i Växjö, men också i flera andra regioner, visar TT:s kartläggning.

Ökat 30 procent

Förra året genomfördes 573 rättspsykiatriska undersökningar hos Rättsmedicinalverket, en ökning med 30 procent på fem år (2014 gjordes 443 undersökningar).

Utredningarna görs på uppdrag av domstolar inför beslut om påföljd för personer som har begått brott, så en delförklaring till uppgången kan vara att polisen fått mer resurser. Fler brott utreds och prövas i domstol och då ökar efterfrågan på rättspsykiatrisk undersökning.

Men hur kommer det sig att en allt högre andel av dem som undersöks visar sig lida av en allvarlig psykisk störning?

För tio år sedan bedömdes omkring 45 procent av de undersökta lida av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. Förra året hade den andelen ökat till 59 procent.

– Det är något jag själv verkligen skulle vilja få belyst, säger Eva-Lo Ighe, avdelningschef för rättspsykiatrin på Rättsmedicinalverket.

Det skulle kunna vara så att domstolarna har blivit bättre på att identifiera vilka personer som bör gå genomgå rättspsykiatrisk undersökning, resonerar hon.

– Att man helt enkelt får en tydligare träffbild, det kan påverka andelen. Utvecklingen skulle kunna förklaras av det, säger Eva-Lo Ighe.

Vården polisanmäler

Robert Rydbeck, verksamhetschef för rättspsykiatrin i Skåne, tror att en annan förklaring kan vara att våldsamma psykiatriska patienter numera polisanmäls i större utsträckning.

– Det är patienter som är kända inom psykiatrin som polisanmäls i kommun och landsting, det är hypotesen. Sannolikheten för att de sedan ska dömas till rättspsykiatrisk vård är större.

Tidigare polisanmäldes inte våldsamma patienter inom vården på grund av tystnadsplikten, är hans erfarenhet. Men här anser han att det har skett en förändring.

Tyngre patienter

I Skåne skulle ytterligare två rättspsykiatriska avdelningar behövas, enligt Robert Rydbeck. Hela förra året hade man överbeläggningar. Då är den genomsnittliga vårdtiden inom slutenvården i Skåne ändå kortare än riksgenomsnittet, utan att det påverkat andelen som återfaller i brott, understryker han.

– Man kan säga att vi sparar vårdplatser genom att lyfta över patienterna till öppenvård.

Konsekvensen av detta märks inne på avdelningarna, enligt Thomas Olivefalk, förtroendevald inom Vårdförbundet. De tyngre patienterna blir fler.

– Vi har upplevt under en period att vi har mer och mer svårvårdade patienter. De som har blivit lättare flyter igenom, men de besvärligare stannar kvar, för dem kan man inte skriva ut, säger han.

Påverkar allmänpsykiatrin

Trängseln inom rättspsykiatrin påverkar också indirekt allmänpsykiatrin. Om en häktad person eller en intagen på anstalt drabbas av psykiska besvär försöker man i första hand lösa detta genom vård inom rättspsykiatrin.

– Men det har vi inte kunna göra nu, så de patienterna har blivit kvar inom allmänpsykiatrin. Det innebär ju ett ökat tryck på allmänpsykiatrin, säger Robert Rydbeck.

Detsamma gäller inom Region Stockholm, berättar biträdande verksamhetschef Magnus Kristiansson.

– Med tanke på att vårt huvuduppdrag är att vårda dem som är överlämnade till rättspsykiatrisk vård så minskar den möjligheten. Då får den vården ske inom ramen för allmänpsykiatrisk vård, säger han.

Kumlapatienter får vänta

För Kriminalvården blir följden att personal måste avsättas för att vakta frihetsberövade som får psykiatrisk vård. På Kumla upplever tillförordnade anstaltschefen Magnus Östlund att detta blivit vanligare.

– I vårt fall handlar det ofta om att man åker till psykiatrin i Örebro. Där är det inte tillräckligt hög säkerhet för våra killar, så då måste vi ha med personal där, ibland två eller tre personer dygnet runt, som får sitta där i avvaktan på att en plats ska bli ledig någonstans inom rättspsykiatrin, säger han.

Rättat: I en tidigare version angavs en felaktig siffra för antal undersökningar 2019.