Rekordhöga elpriser lägger krokben för vindkraften
Publicerad 2023-12-05
Konkurshot, överetablering och nedmontering.
De senaste dagarnas debatt har målat upp en vindkraft i kris.
Men den dåliga lönsamheten handlar snarare om fjolårets rekordhöga elpriser och hur avtalen har tecknats.
– Ingenting kommer att monteras ned på grund av den här kortsiktiga motgången, oavsett vad som händer, säger Pär Dunder, vd för W3 Energy som förvaltar en vindkraftspark under rekonstruktion.
En del av Europas största landbaserade vindkraftspark, Markbygden Ett, utanför Piteå, är under rekonstruktion. Liksom det betydligt mindre Aldermyrberget. Tillsammans äger de 196 vindkraftverk.
Det är fjolårets rekordhöga priser som har ställt till det.
– Även Vattenfall och Uniper drabbades av stora förluster i fjol, säger Tomas Hallberg vid intresseorganisationen Svensk Vindenergi.
Markbygden Ett och Aldermyrberget har sålt elen i förväg till sina kunder, till ett relativt lågt pris. När de inte har kunnat leverera lika mycket el som de har lovat har de tvingats köpa el till ett högt pris på marknaden och sedan sälja den elen till det avtalade, lägre, priset.
Köpt dyrt och sålt billigt
De har helt enkelt köpt dyrt och sålt billigt. Det bekräftar Pär Dunder, vd för W3 Energy som förvaltar Markbygden Ett, och en person hos Aldermyrberget, som vill vara anonym.
I vanliga fall är det inga större bekymmer för vindkraftverken att köpa den el som saknas på marknaden, men i fjol var marknadspriserna på el skyhöga.
Markbygden Ett ägs till 75 procent av den kinesiska staten och har gått med förlust i flera år.
Bolaget har haft sådana här kontrakt med den norska kunden Hydro på 75 procent av sin produktion, enligt Tomas Hallberg.
– Det är ovanligt att man tecknar en så hög andel i den här typen av avtal, 50 procent är vanligare, säger han.
– Har man haft 50 procent av sin produktion i sådana här kontrakt har man fått sälja den andra hälften av sin produktion till ett jättebra marknadspris och då har man klarat det här.
TV4: 1 000 snurror nära konkurs
TV4 rapporterade nyligen att åtminstone tusen vindkraftverk av Sveriges 5 200 snurror finns i vindkraftsparker som är konkursmässiga och att markägarna kan bli skyldiga att betala för nedmonteringen och återställande av naturen.
Men Tomas Hallberg påpekar att de vindkraftsparker som har problem har försökt omförhandla sina kontrakt, så kallade PPA-avtal, power purchasing agreement. Annars kan ägaren gå in med mer kapital eller sälja parken.
– Parkerna kommer att drivas vidare. Det kommer inte att bli så att de monteras ner, säger Tomas Hallberg.
I februari i år köpte norska Aneo vindkraftsparkerna Grimsås i Tranemo och Brännliden i Skellefteå.
– Vi känner inte till att det pågick någon rekonstruktion i någon av dem, men de hade PPA-kontrakt som vi avslutade, trots att det kostade en del att säga upp dem. De här vindkraftsparkerna utgör ingen risk för oss, säger Aneos kommunikationsdirektör Tord Lien.
”Möjligheten tjäna pengar ökar”
Enligt TV4 är en orsak till den lägre lönsamheten en snabb utbyggnad i kombination med att elpriset sjunker när många verk producerar samtidigt. Men det stämmer inte, enligt Pär Dunder.
– Det genomsnittliga elpriset har stigit sedan vindkraftverken byggdes. De kalkyler som ligger bakom beslutet att bygga, och som har presenterats för banker eller investerare, gäller per se. Men möjligheten att tjäna pengar har snarare ökat med de stigande snittpriserna, säger han.
– Hotet mot vindkraften i dag beror inte på marknaden utan på förmågan att teckna smarta avtal, tillägger han.
Vattenfall back 35 miljarder
Även tyska Uniper och svenska Vattenfall har drabbats av de rekordhöga elpriserna.
Då Ryssland ströp gasflödet till Västeuropa kunde inte Uniper, som var Tysklands största importör av rysk gas, leverera billig rysk gas till sina kunder. Bolaget tvingades köpa annan gas på marknaden åt sina kunder – till betydligt högre priser än vad köparna hade avtalat att betala. Till slut togs Uniper över helt av tyska staten.
Vattenfall säljer mycket av sin el på fasta kontrakt. I fjol säkrade Vattenfall 66 procent av sin produktion till ett genomsnittligt pris på 18 öre per kilowattimme, kWh. Eftersom genomsnittspriset på el i Sverige var 107,13 öre per kWh föll marknadsvärdet på Vattenfalls avtal.
För fjärde kvartalet i fjol tog Vattenfall en smäll på 35 miljarder just på grund av att marknadsvärdet på de här kontrakten hade sjunkit. Totalt sett landade Vattenfalls resultat efter skatt på minus 17 miljarder det kvartalet.