Oksana lämnade Kiev för Sverige – sonen är kvar och krigar

Uppdaterad 2022-03-09 | Publicerad 2022-03-08

Utanför Migrationsverket ringlar kön lång av ukrainare som flytt kriget.

Kvinnor håller hårt om barnen i sina famnar medan fäder och söner lämnats för att försvara Ukraina.

– Allt jag vill är att åka hem, säger Oksana, 49.

Följ ämnen
Ukraina

Kön utanför Migrationsverkets kontor i Sundbyberg utanför Stockholm ringlar sig runt byggnaden. Oksana står mitt i den och värmer händerna runt en pappersmugg med kaffe. Hon kom till Sverige i går med färjan från Polen.

Ukraina nu är fruktansvärt, det är bomber och raketer överallt. Många har dött och ännu fler har förlorat sina hem, säger hon.

Hon har kommit hit utan sin familj. Men i kön står hon tillsammans med en vän, de tröstar varandra.

– Min son och min man är kvar i Kiev. De är i militären och måste stanna kvar och försvara Ukraina.

Vill återvända

Tillfälligt är hon trygg i Sverige och söker asyl vid Migrationsverket. Men så snart det är möjligt vill hon tillbaka till Ukraina och sitt hem.

– Jag vill inget annat än att åka hem, men först när kriget är slut.

Oksana, 49, lämnade Kiev för Sverige. Hennes make och son är kvar och krigar.

Oksana är inte ensam om att vilja återvända till Ukraina. Längre bak i kön står Olha, 55, tillsammans med sin dotter Myroslava, 32, som är bosatt i Sverige. De skojar med varandra och dricker varm choklad.

Strax innan kriget bröt ut reste Myroslava till Kiev för att hälsa på sin mamma som var sjuk.

– Mamma ville ha hjälp, det var ingen som förstod då att kriget skulle bli verklighet, säger hon.

Bara några dagar senare tvingades de fly tillsammans.

– Klockan fem på morgonen gick flyglarmet, vi trodde bara att de förberedde oss på vad som kunde hända om kriget skulle komma. Vi förstod inte att det var på riktigt, säger Olha.

Men sen hörde de bomberna.

– De sa åt oss att vi skulle gå ner i källaren och skydda oss, där fick vi sitta i två dagar.

Olha, 55, tillsammans med sin dotter Myroslava, 32, som är bosatt i Sverige.

Dag tre lämnade de sitt hus bakom sig och tog bilen och körde mot polska gränsen.

– Det var så läskigt, vi kunde höra bomberna falla nära oss, vi var rädda för våra liv, säger Olha.

De stannade i Polen några dagar innan de tog färjan till Sverige.

– Det känns tryggt att veta att ingen kommer kasta bomber över mitt huvud här i Sverige, men så fort Ukraina vinner det här kriget vill jag tillbaka hem, säger Olha.

Kön ringlar lång utanför Migrationsverket i Sundbyberg.

Stort engagemang

Utanför Migrationsverket har flera volontärer slutit upp för att hjälpa människorna på flykt. Längs gatan står kassar med vinterkläder och skor i alla storlekar. Ett bord har dukats upp med generösa mängder med mackor, frukt, kakor, vatten och varma drycker. Vid sidan står en tänd grill med grillad korv.

– Vi startade ett initiativ igår med att hjälpa de som kommer från Ukraina, och det är så många som har hjälpt till och bidragit med mat och saker, säger Kristjan Lootus, en av volontärerna på plats.

Han fortsätter:

– Jag ser stor ödmjukhet från människorna som är här, de är oerhört tacksamma och tar emot vårt hjälpande med stor tacksamhet.

Kristjan Lootus är en av volontärerna på plats utanför Migrationsverket i Sundbyberg.

I kön utanför Migrationsverket får Kristjan höra många livsöden och berättelser.

– Man känner att folk kan andas ut när de kommit hit även om de förstås fortfarande lever i en stor osäkerhet. Jag hoppas att vår hjälp kan ge dem lite energi och bättre möjligheter att vänta här ute i kylan timme efter timme.

15 000 nya boendeplatser

Enligt UNHCR har två miljoner människor nu flytt från Ukraina, och siffran stiger för varje dag som går. Sedan kriget började har Migrationsverket hittills registrerat mellan två- och tretusen ukrainare som kommit till Sverige, berättar Magnus Önnestig som är chef för den nationella operativa avdelningen på Migrationsverket.

– De flesta i kön är ukrainare. I början av året registrerade vi i snitt tre personer om dagen från Ukraina, sett över hela landet, nu är det påtagligt fler. Flyktingströmmen märks väldigt tydligt, säger han.

Sedan flyktingkrisen 2015 har Migrationsverket minskat sina resurser och boendeplatser avsevärt.

– 2016 var det 163 000 personer som sökte asyl i Sverige, förra året var det 11 000. Så vi har minskat våra boendeplatser med drygt 90%, vi har inte alls samma resurser som vi hade då.

Magnus Önnestig, chef för den nationella operativa avdelningen på Migrationsverket.

Migrationsverket har begärt 960 miljoner från regeringen för att kunna ta hand om flyktningarna från Ukraina. Och just nu håller man på att upphandla fler boendeplatser och rekrytera ny personal.

– Vi håller på att upphandla 15 000 nya boendeplatser. Men med det sagt är det inte säkert att det kommer räcka men det är det vi håller på att upphandla nu, säger han.

Men på frågan om hur många flyktingar man räknar med kommer komma till Sverige är det svårt att svara.

– Det är den vanligaste frågan jag får, men det finns inget bra svar. Vi vet att ungefär 200 000 personer lämnar Ukraina om dagen, i riktning Europa. Än så länge är det en väldigt liten andel som kommit hit.

Han fortsätter:

– Det ser ut som att det kanske blir lika många som 2016 och då är det en fråga för samhället och Sverige.