Professor larmar: 75 000 svenskar svälter

Britt Peruzzi

Svält. Ordet för tankarna till krig, fattigdom och nöd.
Men det finns nära dig – hela tiden.
Varje år svälter 75 000 svenskar. Bara i dag riskerar i genomsnitt 41 äldre att dö av undernäring.
I en serie artiklar berättar Aftonbladet om den dolda svälten – och om dess offer.

75 000 svenskar svälter varje år.

15 000 av dem riskerar att dö av undernäring, ofta efter plågsamma biverkningar:

urinvägsinfektioner, tandlossning och depressioner.

– Vissa socialchefer hävdar att det är naturligt att dö av svält. Det är det inte. Att bli gammal i Sverige innebär diskriminering, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik.

helskärm

Yngve Gustafson har arbetat med patienter på svenska äldreboenden i över 30 år, forskat och varit sakkunnig åt IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Insikten om undernäring inom äldrevården har funnits hela tiden men i år intensifierats, efter hans medverkan i SVT:s ”Sveriges bästa hemtjänst”.

– Det har förändrat mitt liv, och min mejlbox. Tusentals människor ropar på hjälp. Många ringer mig om att deras anhöriga svälter ihjäl. Vissa av de drabbade har bara några veckor kvar i livet och är intorkade av undernäring.

Hälften var undernärda

– Man känner sig otillräcklig. Jag kan vakna klockan tre på natten och svara på mejl, säger professorn, som också är överläkaren på Norrlands universitetssjukhus.

Huvudkriteriet för god äldrevård är att se hela patienten, menar han, annars missas livshotande tillstånd som undernäring.

2014 gjordes en studie vid Umeå universitet, på 832 äldre på boenden och i hemmet med hemtjänst. Resultatet visade att mer än hälften av de gamla var undernärda och 13 procent led av allvarlig undernäring.

Dietisten Maine Carlsson upptäckte i studien dubbelt så många fall av undernäring som personalen hade upptäckt.

– Vi sammanställer just nu nya siffror i Umeå och ingenting tyder på att det blivit bättre. Omkring 75 000 äldre i Sverige är allvarligt undernärda och 15 000 av dem riskerar att dö inom en nära framtid.

Geriatrikprofessorn pekar ut tre grundproblem:

1. Kompetensbrist

– Kompetensbristen för att göra individuella bedömningar av hur äldre mår löper genom hela linjen, från hemtjänst till läkare, och ibland räcker inte ens dietisternas kompetens till. Ambitionen är att upptäcka fler fall av undernäring men de missas ofta, särskilt om patienten inte är mager.

Mest drabbade är äldre kvinnor, menar Yngve Gustafson.

– Det bara fortgår - männen får oftare utredning, kvinnor bara symptombehandling.

2. För lång nattfasta

– Nattfastan inom äldrevården ska inte överstiga 11 timmar men det finns boenden där äldre inte fått äta eller dricka på 17 timmar. En del somnar ju före kvällsfikat men vaknar vid fyra-femtiden och får ingen frukost förrän alla kommit upp, kanske vid nio. Då har de varit vakna i 5 timmar.

Störst risk för lång nattfasta, menar han, löper hemmaboende med hemtjänst.

– Hemtjänstens arbetstider möter inte upp de äldre och sjukas behov. Många vägrar också att äta om de bara snabbt ska matas.

3. För många eller fel mediciner

Fler äldre är i dag multisjuka och tar fler läkemedel vilket kan leda till allmänt minskad aptit. Dessutom kan många läkemedel i sig minska hunger och törst och även förhindra näringsupptag, förklarar experten.

– Oftast lider de gamla brist på järn och får av det sköra slemhinnor. Det finns också sömnmedel som ger metallsmak och gör att de gamla slutar äta, och vissa av plåstren mot smärtor ger bland annat muntorrhet, förstoppning och tar bort hunger och törstupplevelser.

Yngve Gustafson understryker att en fjärde faktor är munhälsan.

– Sverige är fortfarande ett klassamhälle. Det är skrämmande hur många som har så dålig munhälsa att de inte kan tugga och äta. Utbildning och ekonomin styr tyvärr om man har råd att gå till tandläkaren, men också om man har råd att äta nyttig mat.

”Kultur är inriktad på unga”

Lösningen, enligt Yngve Gustafson, är att arbeta i vårdteam, i samråd med de gamla.

– Läkarna måste ta sitt ansvar. De är väldigt ofta frånvarande och ordinerar läkemedel utan att ens undersöka patienten. Man ska till exempel alltid vägas in. Om patienten sedan tappar vikt inom en vecka ska utredning göras.

Ett av överläkarens många nödsamtal kom nyligen från en anhörig till en 92-årig demenssjuk kvinna.

– Hon hade fått smärtplåster med svagaste styrkan, men det motsvarade en dygnsdos på 40 mg rent morfin. Det är tillräckligt för att ta livet av en gammal människa.

Yngve Gustafson är inte förvånad, i en kultur som han anser räknar gamla som en belastning.

– Vår kultur är inriktad på unga, aktiva, friska människor. Den är en av världens kulturer som är mest negativt inställd till äldre.

Diskrimineras

Men det finns bra exempel att snegla på, menar han.

– Ju skörare patienter och stora komplikationsrisker, desto större kunskap krävs. I asiatiska länder är det hög status att arbeta med demenssjuka, det får bara de skickligaste göra. Det kinesiska tecknet för gammal betyder klok, vis, skicklig, erfaren och vördnadsvärd.

Professorn skräder inte orden. Det har han sett för mycket för.

– Även i vår lagstiftning diskrimineras äldre. Efter 65 är man utlämnad till kommunernas godtycke och ekonomi, oavsett behov.