Svår kamp för motståndet i Panjshirdalen

– Vi ska gnugga deras ansikten i marken.

Motståndsrörelsen som samlas i Panjshirdalen norr om Afghanistans huvudstad Kabul är stursk, men en väpnad strid mot talibanerna kan bli svår att vinna.

Mannen med det trotsiga uttalandet räknar för nyhetsbyrån AFP upp tidigare segrar mot talibanrörelsen, som har lyckats lägga Afghanistan under sig. Men inte Panjshirdalen norr om Kabul, där talibanernas motståndare nu mobiliserar.

Hur den samlade motståndsrörelsen ser ut är svårt att veta. Ett står dock klart: det kommer att bli svårt att hålla emot en väntad offensiv från talibanerna.

Panjshirdalen börjar några mil norr om Kabul och är det enda större område i Afghanistan som talibanrörelsen inte kontrollerar. Där rustar motståndare för att bekämpa talibanerna och de samlas bland annat kring landets tidigare vicepresident Amrullah Saleh, som ser sig själv som den rättmätige presidenten sedan tidigare president Ashraf Ghani flytt landet.

”Blandning av människor”

Det finns uppgifter om att soldater från den besegrade afghanska armén har kommit till området med sina vapen och att även andra har anslutit sig, men hur många de är och hur väl rustad rörelsen är för att möta talibanerna är svårt att avgöra, enligt Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Afghanistan är väldigt komplext. Det finns lokala miliser som har utvecklats av regeringen eller av Nato. Det finns små krigsherrar och stora krigsherrar som har egna miliser som de hanterar. Det finns afghanska styrkor och så finns det människor som vill försvara sitt land med vapen i hand, så jag utgår från att det är en blandning av människor här, säger hon.

I Panjshirdalen monteras kulsprutor på fordon och många bär på automatkarbiner, pansarskott och walkie-talkies, enligt AFP. De senaste dagarna har det kommit rapporter om sammandrabbningar runt dalen, men uppgifterna har inte stämt överens med varandra och har inte gått att verifiera.

Isolerad dalgång

Rent strategiskt är dalarna med få infarter fördelaktiga att försvara, men samtidigt är de isolerade, vilket gör det extremt svårt att bedriva väpnad kamp, säger Helene Lackenbauer. Situationen var annorlunda då Ahmad Shah Massoud, som kallades lejonet från Panjshir, med sina styrkor lyckades stå emot talibanerna på 1990-talet.

– Förra gången hade ju talibanerna inte de norra delarna av Afghanistan. Då hade man territorium bakåt, och därifrån kunde man få förnödenheter, utrustning och allt man behövde från grannländerna i norr. Det har man inte nu, man sitter som i en gryta och är omringad.

Ahmad Shah Massoud är i det närmaste helgonförklarad i de norra delarna, så det är väldigt symboliskt att motståndet kommer i just Panjshirdalen, säger Helene Lackenbauer. I dag är det hans son Ahmad Massoud som leder motståndet. Han är dock inte känd som någon hårdför härförare.

– - Han säger att de vill förhandla, men att han inte är rädd att försvara sitt land om han behöver det, säger Helene Lackenbauer.

”Charmoffensiv”

Båda sidor har uppgett att de vill lösa situationen med samtal, men hittills har inga framsteg meddelats. Talibanerna säger att de vill ha en inkluderande regering, även om det är oklart vad det innebär i praktiken.

– - Vi vet bara att talibanerna är ute på någon sorts charmoffensiv och påstår att de kommer att inkludera och förhandla med den tidigare regeringen, det som finns kvar, och det i enlighet med fredsprocessen i Doha.

Att talibanerna skulle låta Panjshirdalen vara är inte troligt, enligt Helene Lackenbauer. Det finns information att de just nu samlar sina styrkor i området.

– - Ingen regering vill ju ha några gerillarörelser på sitt territorium, det skapar ju massor av problem. Talibanerna själva har ju varit gerillarörelse och har ju dessvärre lyckats.

Ahmad Massoud uppgav förra veckan att motståndsgruppen har vapen och ammunition, men att det kommer att bli svårt att hålla ut länge utan hjälp från omvärlden.

”Vi vet att våra militära styrkor och logistik inte kommer att räcka. De kommer snabbt att ta slut om inte våra vänner i väst kan hitta ett sätt att leverera till oss utan dröjsmål”, skrev han då i en kolumn i The Washington Post.