”Inga bevis att snabba åtgärder är bättre”

Tegnell, Forland och Elgh om Sveriges kamp mot corona

Katarina Norrgrann

Aftonbladets granskning visar att Sverige var långsammast i Norden när pandemin slog till.

– Än så länge har ingen kunnat påvisa att en snabb nedstängning skulle vara mer effektiv än en successiv, säger Anders Tegnell.

Hans norska kollega smittskyddsdirektör Frode Forland och professor Fredrik Elgh, känd kritiker av den svenska coronahanteringen, håller inte med.

I Sverige tog det 29 dagar från det att smittan tog fart tills maximala restriktioner var på plats. Det var fem dagar långsammare än Finland, åtta dagar långsammare än Norge och 15 dagar långsammare än Danmark. Var Sverige för långsamt?

Anders Tegnell: Nej. Vi agerade i en takt som vi, utifrån de kunskaper och erfarenheter och möjligheter som vi hade då, tyckte var rimlig för att inte ta till åtgärder som förstörde mer än nödvändigt och få en effekt så fort som möjligt. Och vi fick en ganska snabb effekt även i Sverige om man jämför med resten av Europa. Än så länge har ingen kunnat påvisa att en snabb nedstängning skulle vara mera effektiv än en successiv.

Frode Forland: Om det var för sent vill jag inte säga, men ni fick in mer smitta innan ni slog ner första utbrottet och det har ni lidit och stridit med hela resten av pandemin, som jag ser det. Jag tror att i vi agerade tillräckligt snabbt i Norge. Smittan sköt i väg första veckan i mars och redan följande vecka tog regeringen hårda beslut och stängde ner stora delar av samhället. Det hade en förvånansvärt snabb effekt och jag tror att det har hjälpt oss genom hela krisen att vi fick smittan stoppad innan den spred sig ut i samhället.

Fredrik Elgh: Ja. Vi var sorgligt långsamma med allt, inte bara med restriktionerna. Vi var långsamma med testningen, smittspårningen bröt ihop, vi var i princip sist i kön till testningskapacitet och skyddsutrustning. Det blev så för att Folkhälsomyndighetens ledning inte tog det på allvar. Och alla Sveriges politiker la vårt öde i Folkhälsomyndighetens händer. De var experterna, någon annan skulle man inte lyssna på. Vi andra som sa att det här går för långsamt, vi blev kallade killgissare och anklagades för att bara vara ute efter forskningspengar.

helskärm

Om en ny pandemi drabbar världen, borde vi agera snabbare då än vi gjorde våren 2020?

Anders Tegnell: Det får framtida utvärderingar möjligen kunna ge svar på. Men problemet är att nästa pandemi kommer att vara helt annorlunda och med hög sannolikhet att kräva helt andra typer av åtgärder. Om de ska införas snabbt eller inte är, tycker jag, en till stora delar obesvarad fråga.

Frode Forland: Jag tror definitivt att det är viktigt att agera snabbt. Men det beror helt på vad det är för typ av virus.

Fredrik Elgh: Ja! Och när den andra pandemin kommer bör vi ha en ny smittskyddsmyndighet i Sverige. Innan Folkhälsomyndigheten grundades fanns Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Hade det sett ut så när pandemin kom hade det kunnat finnas en diskussion mellan myndigheterna. Norge och Finland hade lyckan att ha en sådan dualism. I Sverige fanns bara en enda röst, Folkhälsomyndighetens.

Vilken insats har enligt dig varit viktigast under pandemin?

Anders Tegnell: Det personliga ansvarstagandet, att man har hållit avstånd och träffat färre personer. Det har gjort den absolut största skillnaden, allt annat har varit sekundärt. Och där var vi inte långsamma. Det var något som framkom i vår kommunikation väldigt tydligt och väldigt tidigt.

Frode Forland: Den första fasen tror jag var helt avgörande i Norge. Genom att vi snabbt fick till hårda åtgärder lyckades vi bromsa smittan. Vi har reglerat de nationella åtgärderna mycket mer än i Sverige. Nivån på åtgärder har gått upp och ner och vi har också haft lokala åtgärder. Det har varit mycket effektivt och är fortfarande vår strategi. Det tredje, som jag tror har varit helt väsentligt, är att vi haft sträng inresekontroll. Vi fick smittan på en mycket lägre nivå än de flesta andra länder i första fasen och när det är stor skillnad i smittnivå mellan länderna, som mellan Sverige och Norge, så har det här en stor effekt.

Fredrik Elgh: Att vi har lärt oss att hålla avstånd. På grund av att vi inte lyckats hindra smittspridningen, då vi inte använt munskydd och inte ordnat så att barnen i skolorna skyddats till exempel, har vi i stället talat om för de äldre att de ska hålla sig hemma. Det har naturligtvis varit viktigt att de äldre ställt upp på detta, men samtidigt är det väldigt osolidariskt att låta en smitta sprida sig i samhället så att så många människor inte kan röra sig ute.

Tror du att vi kommer att se totala nedstängningar i Europa även nästa gång?

Anders Tegnell: Det är svårt att veta. Men om man tittar på hur man hanterat det under den senare delen av pandemin kan man se att de flesta länder inte alls har infört lika totala lockdowns igen och man har också gjort det mycket mer successivt. Man har uppenbarligen inte velat införa de här totala nedstängningarna lika snabbt som förra gången då man sett alla negativa effekter.

Frode Forland: Svårt att säga, nästa pandemi kan vara totalt annorlunda. Men om det kommer nya utbrott med coronavarianter som man inte har vaccin mot, då tror jag att det är en möjlighet.

Fredrik Elgh: Ja, jag tycker att vi har lärt oss att strategin bör vara att ta i ordentligt inledningsvis och stoppa smittan med en kortare nedstängning. Då ger man sig själv andrum och möjlighet att bygga upp beredskap i form av testning och smittspårning, för att kunna öppna upp samhället igen när man klarar av att mota smittan.

Tegnell har flera gånger pekat på att Sveriges strategi varit mer långsiktigt hållbar och sagt att att totala nedstängningar leder till att smittan blossar upp igen då samhället öppnas. Har inte våra grannländer visat att det visst går att justera nivån på restriktionerna allt eftersom?

Anders Tegnell: Om du tittar på i stort sett alla länder i Europa där de öppnat upp igen så har de fått väldigt omfattande andra och tredje vågor. Det är Norge och Finland som är udda. Det är de som inte har följt det europeiska mönstret, inte tvärtom.

Frode Forland: Lockdowns har visat sig fungera. Även ekonomiskt har de länder som haft minst smitta klarat sig bäst, fast de haft tuffa åtgärder ett tag. Norge hade en hård lockdown under en kort period i början, men Sverige har faktiskt i långa perioder legat på en högre nivå än Norge när det gäller samhällsåtgärder. Vi har gått upp och ner och styrt det enligt de olika utbrotten som varit i olika delar av landet. Jag har gett Sverige rätt i det att vi i den första fasen kanske körde lite för tufft i Norge, när vi stängde skolor och dagis. Men vi tog det säkra före det osäkra.

Fredrik Elgh: Där har Tegnell helt fel. Om vi går till extremen är det bara att titta på Australien, Nya Zeeland, Vietnam, Sydkorea och Taiwan. De har verkligen lyckats hålla smittan på ett minimum. Norge och Finland tog tag i smittspridningen tidigt och bromsade den, det hade en fantastisk effekt. Då sa Tegnell, Carlson och Giesecke att norrmännen och finnarna skulle börja dö i kapp här senare, men det har de ju faktiskt inte gjort. Deras mer resoluta åtgärder har verkligen haft effekt om man jämför med Sverige, det är så tydligt. Jag kan inte förstå att man inte vill erkänna det.

Varför har Sverige drabbats hårdare än våra nordiska grannländer?

Anders Tegnell: Jag tror det är fel fråga. Varför har Norge och Finland drabbats mycket lindrigare än resten av Europa? Det är frågan som jag tycker är intressant. Och det vet jag inte varför det är så.

Frode Forland: För att Sverige fick in mer smitta innan man fick till åtgärder. Och för att Sverige hade öppna gränser, vilket var logiskt då ni hade samma smittnivåer som Europa och inte fick ner smittan så snabbt.

Fredrik Elgh: För att det tog så lång tid för oss att reagera, att vi inte tog smittan på allvar och inte stängde ner initialt. Och för att vi inte har kämpat lika ihärdigt som grannländerna med testning och smittspårning.

Är det relevant att jämföra Sverige med de andra nordiska länderna?

Anders Tegnell: Nej. I en så här komplicerad situation måste man jämföra med ganska många länder för att få något slags rimlighet. Därför är det bättre att jämföra med hela EU än att jämföra med två eller tre länder. Vi är ett ganska normalt europeiskt land när man tittar på hur vi har drabbats av pandemin. Vår överdödlighet ligger bland de lägre i Europa, vi har ungefär lika många fall som man har i något slags medelnivå i Europa och så vidare.

Frode Forland: Ja, det är relevant. Men viktigare än att jämföra är att samarbeta och hjälpa varandra genom krisen, och det har de nordiska länderna gjort på ett bra sätt under pandemin.

Fredrik Elgh: Ja, det tycker jag. Vi liknar varandra oerhört mycket på många plan. Vi bör jämföra oss med våra grannar, och då blir bilden väldigt sorglig. Det är inte rimligt att det ska vara tio gångers skillnad mellan Norge och Sverige.

Vad är den viktigaste lärdomen vi kan dra av pandemin?

Anders Tegnell: Att vi behöver bygga upp en beredskap brett i samhället för den här typen av händelser.

Frode Forland: Vi har lärt oss att det är inte en hälsofråga, det är en total samhällsfråga. Det tycker jag var bra i Norge, att regeringen tog det överordnade ansvaret från folkhälsomyndigheten. Då en kris gäller alla funktioner i samhället kan man kan inte styra det från en hälsomyndighet. Vi har lärt oss att om världen går samman kan vi utveckla vaccin snabbt, det ger hopp inför framtiden. Men vi har också fått lära oss att det här är en global pandemi som inte är över på långa vägar. Problemen är stora i många fattiga länder där Delta-varianten blossar upp och saknar tillgång till vaccin. Vi kan få det tillbaka till oss också.

Fredrik Elgh: Att vi behöver ha bättre beredskap i form av högre samlad kompetens och fysiska lager av utrustning. Att vi måste utnyttja det samlade vetenskapssamhället och inte titta enögt på de här sakerna. Och att politikerna måste ta ansvar, jag är så sorgsen över att de inte gjorde det.

Här kan du läsa Aftonbladets granskning ”Hur blev vi pandemins försökskaniner?”