Brottsekonomin ska strypas -"tuffare tag krävs"

helskärm

Regeringen vill intensifiera arbetet för att strypa den kriminella ekonomin.

– Nu krävs mycket tuffare tag, mer kontroller, transparens, mer informationsutbyte för att komma åt de som missbrukar de system som vi byggt upp, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade han på onsdagen tre nya steg för att slå hårdare mot de kriminellas ekonomi.

Kristersson pekar bland annat på att man i Italien lyckats pressa tillbaka maffian genom att slå hårt mot dess ekonomi.

Ett av de tre nya stegen är den nya nationella strategin mot organiserad brottslighet som klubbas på regeringssammanträdet på torsdag. En viktig del av strategin handlar om hur myndigheter, kommuner och andra aktörer ska arbeta i samma riktning för att motverka välfärdsfusk, förhindra att företag används för brottslighet, och bekämpa bekämpa narkotikahandel . Regeringen vill också se att myndigheter oftare använder administrativa åtgärder mot kriminella.

– Det har en enorm potential när det gäller att slå mot kriminellas ekonomi, säger Strömmer.

Mer myndighetssammarbete

Ett exempel är att dra in alkoholtillstånd även om själva restaurangen sköter sig.

Ett annat steg är att en rad myndigheter, bland andra Kronofogden, Skatteverket och Tullverket får i uppdrag att återta mer brottsvinster från kriminella. Delvis handlar det om att förbereda hur man ska tillämpa den nya förverkandelagen som träder i kraft i juni.

– Från i sommar blir det mycket lättare att ta brottsvinster från kriminellas brottslighet, säger Kristersson.

Det tredje steget är att regeringen är klar med ett lagförslag som gör det möjligt för en lång rad myndigheter, kommuner och a-kassor att samköra information . Syftet är att stoppa felaktiga utbetalningar och att kunna göra mer effektiva kontroller mot arbetslivskriminalitet.

– De har tidigare varit förhindrade att dela information med varandra även vid misstanke om felaktigheter, säger Kristersson.

Ungefär 15–20 miljarder kronor bedöms betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juni 2024.