Justitieministern i New York – söker nya vapen mot gängen
Publicerad 2024-04-28
NEW YORK. 60 000 kameror, skottdetektion, och AI-ansiktsigenkänning.
Kan New York-polisens kritiserade övervakningsverktyg snart bli verklighet i Sverige?
Aftonbladet tar rygg på justitieministern, som åkt på inspirationsresa till USA i jakt på techlösningar för att knäcka gängen på hemmaplan.
– Polisen ska kunna koppla upp sig till kameror i realtid, säger Gunnar Strömmer (M).
I ett rum, stort som en gymnastiksal, täcks varenda vägg av gigantiska tv-skärmar.
En visar nyhetskanaler.
Nästa: övervakningsbilder av pågående pro-palestinska protester på stans universitet.
Tredje: en karta, småprickig av tusentals kameror i New York som polisen kan ansluta sig till i realtid, som små kikhål ut till gatan.
Detta är själva hjärtat i NYPD:s övervakningsverksamhet, kommandocentralen i polishuvudkontoret på nedre Manhattan. Härifrån dirigeras arbetet vidare till patruller på fältet.
Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer kisar mot skärmarna medan New York-polisen Silvio Cuevas-Matos förklarar systemet ”Shotspotter”.
En skottdetektering. När sensorer plockar upp ljudet av en kula, visar systemet positionen via GPS, så att poliserna kan direktansluta till kameror på platsen.
– Låt mig visa hur det kan se ut, säger Cuevas-Matos, och trycker fram en video på skärmen.
Två killar skjuter vilt på varandra i en park.
Springer, skjuter, duckar.
Aktiveringen kommer igång på två sekunder. Poliserna kan backa till en minut innan skjutningen startade.
Ett viktigt verktyg, menar han, eftersom runt 80 procent av alla skjutningar inte rapporteras in. Med automatisk detektering kan poliser agera snabbare.
– Låt oss säga att fem kameror aktiveras. Sedan kan vi panorera kamerorna, titta runt. Många gärningsmän hänger kvar på platsen eller är inte långt bort, säger Cuevas-Matos.
– Det ger oss en förvarning om gängvåld och hämndaktioner. Så att vi vet: ”Okej, det var en skjutning på den platsen, var kan nästa äga rum?” Det kommer alltid en ny skjutning, samma natt eller dagar efter.
Strömmer nickar.
– Det är ett intressant verktyg som vi inte har diskuterat i Sverige. Möjligtvis kan det användas i vissa storstadsområden, som preventiv metod och för att klara upp brott som inte rapporteras in, säger han till Aftonbladet efteråt.
Justitieministern befinner sig i USA på idéturné för att samla inspiration till regeringens nya kameraoffensiv.
Att han landat i New York är ingen slump: USA:s största poliskår förlitar sig på kameror som få andra gör.
I kölvattnet av terrorattackerna 11 september infördes nämligen massövervakning i stan för att förhindra nya terrorbrott.
I dag är det polisens vardagsverktyg.
De har över 60 000 kameror de kan ansluta till i realtid, varav 15 000 är polisens egna.
Ansiktsigenkänning med AI.
Varenda polis har kroppskamera.
Alla bilar som åker in i New York får sin registreringsskylt scannad.
Övervakningen har också, gång på gång, fått skarp kritik. Flera människorättsorganisationer har ifrågasatt NYPD:s massiva kameranät för att spåra människor.
”Du är aldrig anonym”, säger Matt Mahmoudi, AI- och människorättsforskare vid Amnesty International.
”Oavsett om du deltar i en protest, promenerar till en viss stadsdel eller till och med bara handlar mat kan ditt ansikte spåras av ansiktsigenkänningsteknik med hjälp av bilder från tusentals kamerapunkter över hela New York.”
Dess kritiker lyfter att tekniken är diskriminerande mot personer som har annan hudfärg än vit.
Bland annat för att ansiktsscanning ger fler felaktiga utslag, realtids-tracking används mest i utsatta områden med en hög koncentration av minoriteter, och hotar därmed den personliga integriteten.
”Ban the scan” har blivit ett stridsrop.
Silvio Cuevas-Matos på NYPD:s kommandocentral, hävdar bestämt att polisen inte använder ansiktsigenkänning vid folksamlingar eller i folks vardag.
– Om du aldrig varit gripen förut kommer du inte att finnas i systemet. Men om du är känd av polisen sedan innan, och begår nya brott som fångas på kamera – då körs den i ansiktsigenkänningen.
Shotspotter, tekniken som detekterar ljud av en avlossad kula, har också varit kontroversiell.
Fler än 150 städer i USA använder tekniken, men en del storstäder har nyligen stoppat den. Chicago, Atlanta, Portland, Oregon. Städernas tjänstemän beskriver den som ”dyr, rasistisk och ineffektiv”, rapporterar CNN.
Inne i kommandocentralen säger Silvio Cuevasmatos att kamerorna inte avskräcker så många brott som man kan tro. Trots att lådorna är stora och att det står ”NYPD övervakning” på.
– Man kan tro att skyttarna skulle uppmärksamma dem, men riskerna finns fortfarande där.
Hur är brottsligheten i Sverige?, frågar han justitieministern.
– Från ett svenskt perspektiv har vi svåra problem, svarar Strömmer.
Skjutningar. Sprängningar. Gäng. Strömmer säger att övervakningsdebatten finns även i Sverige, men att regeringen vill utöka kamerorna.
– Det vore ingen dum idé, säger Cuevasmatos. De flesta gillar inte begränsningar, ”Åh gud, polisen eller regeringen övervakar oss”. Jag förstår den farhågan, men jag skulle säga att folk redan har mer övervakning i sina mobiler.
Från kommandocentralen lotsas Strömmer vidare. Först till Real Time Crime Center, där AI bland annat används för att kartlägga och försöka förutsäga brott.
Sedan vidare till en dunkel, oglamourös betongpolisstation i gängtyngd del av Harlem, ett område med mycket skjutningar.
En polis på stationen sammanfattar enkelt hur de arbetar: ”Kameror, kameror, kameror”.
De säger också att en avkriminalisering av marijuana inte alls stoppat organiserad brottslighet i New York – tvärtom. I stället säljs gräset billigare, utanför de etablerade butikerna.
– Stänger man en dörr, öppnas tio fönster säger polisen Scott Callahan i Harlem.
Kamerorna hjälper vid gängbrottslighet menar han, eftersom vittnen sällan är samarbetsvilliga. Då kan polisen backa flera dagar bakåt i tiden och samla information om personer och klädsel.
Efter en hel dag med flera stopp hos New York-polisen är Strömmer mer övertygad om att Sverige behöver fler kameror för att trycka tillbaka gängen, säger han till Aftonbladet.
Men också ett behov av att koppla ihop olika kamerasystem; Polisens, kollektivtrafikens, näringsidkares. De har även diskuterat betydelsen av kroppskameror för poliser.
Flera processer är på gång.
Svenska Polismyndigheten ska sexdubbla sina fasta bevakningskameror under 2024. Målet: att uppnå 2 500 fasta bevakningskameror.
Regeringen utreder också ansiktsigenkänning och direktåtkomst till vägkameror.
– Polisen ska kunna koppla upp sig och få tillgång till de kamerorna i realtid, inte bara få den informationen i efterhand, säger Strömmer.
– En annan sådan sak gäller kameror på polisens bilar, möjlighet att läsa av registreringsplåtar i realtid och använda den informationen omedelbart.
I vilken utsträckning ansiktsigenkänning och AI kan bli aktuellt vet Strömmer inte ännu. Han inväntar en analys som väntas bli klar under våren.
– Men jag tror också det är viktigt att brottsbekämpningen får tillgång till offensiva verktyg med ny teknik, som artificiell intelligens.
– Eftersom brottsligheten kommer att tillgodogöra sig teknik får de ett väldigt försprång om inte vi matchar det.
Ett skjutmord som skakat Sverige nyligen är det på Mikael, 39, som sköts till döds framför sin son efter att ha konfronterat ett ungdomsgäng i Skärholmen.
Är det något du sett här idag som hade kunnat förhindra ett mord som det på Mikael?
– Det är svårt att vara så konkret i ett enskilt fall, säger Strömmer.
– Även om polisen är närvarande lokalt så kommer man inte kunna täcka alla ytor. Då kommer jag tillbaka till kamerorna, som kan förhindra brottslighet, och ge polis eller åklagare bättre förutsättningar att klara upp brott.