Utredare: Slopa tillstånd för kameraövervakning

Det ska bli enklare att kameraövervaka, föreslår regeringens utredare.

Kommuner, regioner och myndigheter ska inte behöva tillstånd alls och polisen ska få sätta upp kameror på fler platser.

– Regeringen ser att det finns en väldigt stark efterfrågan från kommuner att använda kameraövervakning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff och fortsätter:

– Och det med mindre byråkrati än det finns i dag.

Kravet slopas

Kommuner, regioner och myndigheter behöver tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp kameror på allmän plats. För ett drygt år sedan tillsatte regeringen en utredning för att luckra upp reglerna.

Utredningen som nu presenterar sina förslag föreslår att tillståndskravet slopas från den 1 juli 2025.

– Det innebär att IMY kan ägna sig åt tillsyn i stället för tillståndsgivning, säger den särskilda utredaren Peder Liljeqvist.

Den avvägning som IMY tidigare gjort, mellan behovet av övervakning och intrång i den personliga integriteten, ska nu göras av kommuner och regioner.

Finns det kompetens för att upprätthålla kvalitet i de bedömningarna i exempelvis små kommuner?

– IMY behöver få ett större ansvar för att ge råd, vägledning och struktur. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) kan ta på sig ett ansvar att utbilda. Det är helt rätt att alla småkommuner kanske inte ens har jurister anställda, men det finns andra sätt.

Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har tidigare undantagits från tillståndskrav, och utredningen föreslår att de ska få övervaka under flera omständigheter. Bland annat ska man få sätta upp kameror där det framöver bedöms finnas risk för brott.

Infekterad fråga

Kamerabevakning är en infekterad fråga som förespråkare menar fungerar brottsförebyggande. Kritiker pekar på integritetsintrång och att det är uppklarande av brott som påverkas, inte förebyggande.

Acceptansen har dock ökat.

– Kamerabevakning har alltid omgärdats av mycket regler eftersom det ansetts vara så otroligt integritetskänsligt. Det är det naturligtvis, men det finns också en attitydförändring i samhället som vi kunnat uppfatta, säger Liljeqvist.

Gunnar Strömmer välkomnar förslagen.

Han anser att avvägningen mellan övervakning och skydd av den personliga integriteten behöver ses med andra ögon i dag.

– Samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där brottsligheten i hög grad inskränker människors integritet, rörelsefrihet och trygghet. Det betyder inte att vi inte ska göra en avvägning, men utvecklingen gör det motiverat att göra avvägningen på ett annat sätt.