”Förr sågs skribenter som rockstjärnor, så är det inte längre”

Oisín Cantwell

helskärm

Frasse Levinsson, 28, debuterar i dag som kolumnist i Aftonbladet.

Oisín Cantwell har pratat allvar med honom.

Jag hörde mig själv sucka då jag läste att Aftonbladet sökte en sommarkolumnist.

Inte för att det är en dålig idé, tvärtom, det är ett originellt sätt att försöka hitta nya talanger och om det nu inte skulle fungera så är det sannerligen inte hela världen.

Men det lät som ett hopplöst projekt. Det är inte lätt för en ung människa att komma utifrån, ta plats och våga ha åsikter.

Vi är en liten men förhållandevis tapper skara som arbetar som nyhetskolumnister på Aftonbladet. Vårt uppdrag är att förhålla oss till händelser i nyhetsflödet, anlägga ett personligt tilltal och kanske rent av våga oss på en analys.

Det är i regel en reporter av traditionellt snitt som efter lång och trogen tjänst erbjuds möjlighet till utveckling.

Jag vill gärna tro att vi som går den vägen helt enkelt är för begåvade för att hamna i chefsträsket med allt vad det innebär av administration, oändliga möten och annan trist skit.

Helt går det dock inte att utesluta att vi helt enkelt blev för lata och trötta och inte längre duger till att förtjäna vårt uppehälle på anständigt vis.

Men nog om det. Ansökningarna har gallrats och den som fick uppdraget som sommarkolumnist är Frasse Levinsson, en slyngel från Nöjesguiden som de senaste åren har gjort sig bemärkt med en hyfsat vass penna.

Vi satte oss en stund och pratade i samband med att denne unge man var upp på tidningen, skrev på kontraktet och fotograferades för bylinebilden.

Skribenten är död, skrev du i Nöjesguiden för några år sedan. Vad menade du med det?

– Jag var frustrerad. Jag hade fått jobbet jag hade drömt om, men livet blev inte som jag tänkt mig. När jag växte upp sågs skribenter som rockstjärnor, men så är det inte längre.

Lyssna nu och lyssna noga: om det är kändis du vill bli, satsa på tv.

– Jo, jag vet. Men det är roligare att skriva. Dessutom minskar viljan att bli kändis i takt med att jag blir äldre.

Nu har du hamnat på Aftonbladet. Försöker du sno mitt jobb?

– Nej, du kan vara lugn. Jag ska försöka skriva enkla och roliga texter.

Jaha. Tror du att det är en jävla humorsajt du har kommit till?

– När jag var liten var mycket på Aftonbladets sajt just roligt. Innelistor, profiler som skrev roligt. Det är till det jag har en dragning.

Så om det sker ett terrordåd i Sverige i sommar, då ska du vara sköna roliga killen?

– Hahaha... nej, även jag har mina gränser. Om någonting sådant sker får jag försöka skriva med finess.

Några speciella ämnen du tänker ta upp?

– Jag var orolig för just den frågan. Det går inte att förutsäga vad jag ska skriva om, det beror på nyhetsläget.

En 28-åring som har fostrats på Nöjesguiden. Vad kan du egentligen?

– Jag tycker att jag är hyfsat duktig på att skriva.

Du hade en podd som lades ner efter åtta avsnitt. Det vittnar inte om uthållighet.

– Nej, jag och Maja som jag hade den med hade inte förstått att vi måste förbereda oss.

Jag hoppas verkligen du har lärt dig det nu.

– Ja, jag har lärt mig det den hårda vägen.

Till sist, vet du vad den legendariska journalisten Sigge Ågren brukade säga till vikarier?

– Nej?

Skriv kort, helst inte alls.