Vrakplundrare togs på bar gärning i Östersjön

Daniel Kihlström/TT

Publicerad 2022-02-11

En signalkanon som misstänks ha tagits upp av vrakplundrare utanför Öland.

Vrakplundrarna togs på bar gärning utanför Öland en julidag 2020 och nu åtalas fyra män för grovt fornminnesbrott.

Över 100 misstänkta fornminnen har hittats hemma hos männen – i ett garage låg exempelvis en järnkanon från 1600-talet.

Det var Kustbevakningen som den 10 juli fick syn på en båt utanför Öland där dykutrustningen hängde på tork.

– När de kom ombord för en kontroll upptäcktes flera träföremål som misstänktes vara fornminnen. Då startade vi en utredning om brott mot kulturminneslagen, säger Valdemar Lindekrantz, presstalesperson på Kustbevakningen.

Beskriver dyk i loggböcker

Det var starten på en härva som Åklagarmyndigheten tidigare har beskrivit som en storskalig och systematisk vrakplundring i Östersjön. De fyra män som nu åtalas vid Kalmar tingsrätt är i åldrarna 56 till 69 år. Stämningsansökan omfattar tio åtalspunkter.

– I sju fall hävdar jag att man kan bevisa att man har tagit med föremål upp från fartygslämningen till ytan, säger kammaråklagare Magnus Ling.

Ska något klassas som ett fornminne måste det vara från 1850 eller tidigare. Flera av skeppsvraken som männen ska plockat föremål från är från 1600-talet eller tidigt 1700-tal. I garaget hos en av de åtalade hittades en järnkanon som är daterad till 1600-talet.

– Åtalet omfattar även bland annat en signalkanon, glasskivor och olika krus, säger Magnus Ling.

Över 100 föremål som misstänks var fornminnen har hittats hos tre av männen.

– Det finns oerhört många fall där jag tror att man har tagit upp föremål, men som jag inte kan styrka brott eller så har preskriptionstiden gått ut. Jag yrkar på att väldigt många föremål ska förverkas enligt kulturmiljölagen eftersom jag tror att de är fornminnen som ska tillhöra staten, säger Magnus Ling.

Åtalet omfattar brott begångna under perioden 2013–2020, men det finns noteringar i en av männens dykloggbok om vrakdykningar som gjordes redan 1987. Där skriver han att han börjar ”riva i skiten” för att få bort brädor för att få fram en lamphållare från ett vrak utanför Öland.

– Bevisningen utgör i hög grad av deras egna dykloggböcker och sedan finns det även filmer och positioneringar med mobiltelefoner, säger Magnus Ling.

Råder dykförbud

I tre fall rör det sig om att plundrarna ska ha förstört fornminnen vid sina dykningar. Detta ses exempelvis på filmer från kroppskameror som männen har haft på sig vid dykningar.

– Man har varit nere och gått på olika fartygslämningar och förstört genom att riva runt och slita och dra i saker på fornminnet. Det får man ju inte göra enligt kulturmiljölagen, säger Magnus Ling.

Vid vissa vrak råder dykförbud, men vid många andra är det tillåtet att göra dyk.

– Det är en hobby som är helt okej, men man får inte ta med sig grejer eller röra vraken. Men vi vet att det förekommer vrakplundring och det ingår i Kustbevakningens uppdrag att ha en löpande övervakning av vraken, säger Valdemar Lindekrantz.

Följ ämnen i artikeln