Så påverkas din kropp av PFAS

Så gott som alla har PFAS i kroppen. Här är hur ämnena kan påverka oss – och hur vi kan minska vår exponering.

1. Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för tusentals ämnen varav många framställts för att stöta bort vatten, smuts och fett. De används i alltifrån stekpannor, hygienartiklar och impregnering av textilier, till bekämpningsmedel och brandskum.

PFAS kallas ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner extremt långsamt eller inte alls. De är vitt spridda i miljön och nästan alla människor har PFAS i kroppen i någon grad.

2. Hur påverkar PFAS kroppen?

PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem, men kan skada hälsan långsiktigt på flera sätt. Ämnena påverkar vårt immunsystem och kan till exempel göra att vaccin ger sämre skydd hos barn. De kan rubba hormonsystemet och blodfetterna, och påverka reproduktion och fosterutvecklingen. Studier pekar även på att de kan leda till minskad födelsevikt. PFAS kan också öka risken för vissa cancerformer, såsom testikelcancer och njurcancer.

För alla dessa effekter finns tydliga vetenskapliga bevis, åtminstone när det gäller äldre varianter av PFAS-ämnen, enligt Mattias Öberg som är forskare i toxikologi vid Karolinska institutet. Nya varianter finns det mindre forskning om men det finns goda skäl att betrakta samtliga som skadliga för miljö och hälsa.

3. Hur får vi i oss PFAS?

PFAS släpps ut i miljön både när varor produceras, används och slängs. Väl ute i naturen hamnar det till sist i vårt dricksvatten och vår mat – de främsta vägarna in i våra kroppar. Väl där kan PFAS stanna kvar i decennier.

De flesta i Sverige får i sig låga halter via mat, vatten och inomhusluft. Men dricksvatten och fisk från förorenade områden kan innehålla relativt höga halter. Ofta handlar det om föroreningar från brandövningsplatser som spridits i miljön.

Enligt en undersökning från Naturskyddsföreningen i fjol har över 200 000 svenskar så höga halter PFAS i dricksvattnet att de bara via dagsbehovet av vatten passerar riktvärdet om det maximala totala intaget som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet satt upp.

4. Går det att undvika PFAS?

Inte helt, men det går att påverka sin exponering i viss mån. Framför allt handlar det om att undvika fisk från insjöar i förorenade områden, enligt Mattias Öberg.

– Håll koll på kommunens råd och lokala kostrekommendationer om insjöfisk, tipsar han.

För att minska spridningen av ämnena till miljön kan man fråga tillverkare av exempelvis funktionskläder om de innehåller PFAS, tycker Öberg.

– Vissa PFAS-ämnen är företagen skyldiga att informera om ifall de används, men problemet är att det hela tiden kommer nya som inte omfattas av kravet.

5. Hur kan man skydda sitt barn mot PFAS?

Barn kan snabbare överskrida gränsvärdet för PFAS som de får i sig via dricksvatten eftersom de har mindre kroppsvolym. Barn som får i sig höga halter påverkas också under större del av livet än de som får i sig ämnet i vuxen ålder.

Mattias Öberg menar att det bästa sättet att skydda barn – förutom att se till att de inte äter fisk från förorenade områden – är att se till att dricksvattnet renas från PFAS.

Från och med 2026 är alla större vattenproducenter skyldiga att göra det. På flera håll i landet testas olika metoder och man har kunnat få ner halterna.

– Det är svårt att rena vattnet själv, men man kan fråga kommunen vad och vattenbolagen vad de gör och se till så att de renar vattnet.