"Myt att föräldraförsäkringen är världsbäst"

Petra Hedbom/TT

Publicerad 2024-05-25

Den svenska föräldraförsäkringen fyller 50 år och den omtalas ofta som en av de mest generösa i världen. Men allt fler länder har kommit ikapp och kört om.

– Dagens modell är inte anpassad för att familjelivet är mer varierat i dag än tidigare, säger experten Ann-Zofie Duvander.

När Birgitta Dahl 1969 som riksdagsledamot för Socialdemokraterna klev upp i talarstolen och föreslog en försäkring som omfattar även pappor blev hon utskälld. Förslaget kallades vansinnigt och möttes av massiv kritik från flera håll.

Men 1974 röstades den igenom och föräldraförsäkring ersatte mammapenning. Då kunde även pappor få ersättning för att vara hemma med barn. Men det blev ingen succé direkt. Första året tog pappor ut 0,5 procent av alla föräldradagar.

Sedan dess har det gjorts en rad förändringar i försäkringen. Till exempel har det införts först en sen två och nu tre reserverade månader för pappor. Den senaste kom 2016. Under många år närmade sig mammor och pappor varandra, om än med myrsteg, men sedan 2018 står utvecklingen i princip stilla.

Sedan dess tar männen 30 procent av föräldrapenningdagarna som betalas ut under ett år medan kvinnorna står för 70 procent. I dag tar papporna ut omkring 30 procent av föräldradagarna. För lite anser den fackliga centralorganisationen TCO.

– Även i par där kvinnan tjänar mest är det kvinnan som tar ut flest dagar. Ekonomin är inte den enda förklaringen utan det handlar om normer och förväntningar på oss i ett par. Det krävs politiska reformer som tvingar oss att vara mer jämlika, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Vill dela i tre

TCO vill bland annat göra försäkringen tredelad, där mamman och pappan får en tredjedel var och en tredjedel får delas upp.

Men det handlar inte bara om hur vi delar den. Den svenska föräldraförsäkringen skulle må bra av att uppdateras på flera sätt, anser Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, som har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt studera föräldraförsäkringen.

– Det är lite av en myt att den är världsbäst. Nu är det många länder inom EU som har en mer generös försäkring än vad vi har. Mycket har hänt runt om oss de senaste tio åren, säger hon.

Sedan 2022 finns det minimiregler inom EU kring anställda som får barn. De innebär bland annat rätt till minst fyra månaders ledighet per förälder varav två är betalda. Och i flera länder, som till exempel Spanien, erbjuds betydligt mer generösa ersättningsmodeller.

Ny sorts arbetsmarknad

– I dag ser inte heller arbetsmarknaden ut som på 1970- och 80-talen. Många har tillfälliga jobb, det är vikariat, frilansare och timanställningar. Det skulle behövas en anpassning utifrån hur vi arbetar nu, säger hon.

En av delarna som borde moderniseras är enligt Ann-Zofie Duvander hur länge föräldern behöver ha arbetat innan föräldraledigheten. För att få föräldrapenning i relation till sin inkomst behöver föräldern ha arbetat i åtta månader innan barnet kommer.

– Ett sätt att gynna dem med en osäker anställning är att göra perioden som ersättningen grundar sig på kortare. Nu bygger den på lönen åtta månader innan förlossning men det skulle till exempel kunna kunna vara fyra månader, säger Ann-Zofie Duvander.

Therese Svanström på TCO menar även hon att föräldraförsäkringen behöver fortsätta att göras om.

– Historiskt har föräldraförsäkringen, tillsammans med en utbyggd barnomsorg och det faktum att sambeskattningen togs bort betytt enormt mycket för jämställdheten. Men den behöver reformeras, inte minst för att minska inkomstgapet mellan män och kvinnor, säger hon.