Överläkaren: ”Vi vet alldeles för lite om vad som hjälper”

Gustaf Tronarp

Det har forskats alldeles för lite på diastas – och det beror till stor del på att det framförallt är kvinnor som drabbas.

Det menar universitetsöverläkaren Karin Strigård.

– I många år har sådana här problem setts som naturliga följder av att ha varit gravid, säger hon.

Människor av båda könen kan råka ut för att bukmusklerna separeras. Det vanligaste är dock att den så kallade diastasen drabbar kvinnor i samband med graviditet.

Karin Strigård, docent och universitetsöverläkare vid Norrlands universitetssjukhus, anser att det är en viktig orsak till att kunskapen om syndromet är så liten.

– Det har inte uppmärksammats och därmed har forskningsinsatserna varit begränsade. Vi vet helt enkelt alldeles för lite om hur vi ska hjälpa patienterna på ett effektivt sätt, säger hon.

– I många år har sådana här problem setts som naturliga följder av att ha varit gravid. Det är först på senare tid som vi insett att det faktiskt går att göra mycket.

”Vattendelare bland kirurger”

Många kvinnor med diastas vittnar om att sjukvårdspersonal avfärdar deras problem som kosmetiska.

– Det har varit en vattendelare bland kirurger. Många anser att besvären enbart som utseendemässiga, och då är risken att de inte tar problemen på tillräckligt stort allvar, säger Karin Strigård.

Viktigt med sjukgymnastik

Hon ingår i en arbetsgrupp som ska ta fram riktlinjer för hur diastas ska utredas och behandlas. En viktig del i projektet är öka kunskapen om när det är nödvändigt att operera.

– I många fall kan patienter uppnå stora förbättringar genom sjukgymnastik, men för en del krävs kirurgiska ingrepp. Vi måste bli bättre på att identifiera den patientgruppen.