Kablar i havet ska skyddas mot sabotage

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2023-10-13

Ryska gråzonsangrepp oroar Natoländerna runt Östersjön.

Nu ska undervattenskablar skyddas bättre.

– Ryssland bedriver ett skuggkrig, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas.

Statsminister Ulf Kristersson (M) var på fredagen värd för ett toppmöte i Visby med de tio länder som deltar i den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF.

På agendan stod bland annat hur JEF-samarbetet ska kunna användas för att hantera hybridhot. Frågan är särskilt aktuell efter att en gasledning mellan Finland och Estland skadats.

Finlands president Sauli Niinistö vill inte spekulera i om det rör sig om ett sabotage.

– Vi samlar information och vi har vissa indicier och nu kommer vi att sätta ihop det vi har, säger han.

Viktig för Sverige

JEF står för Joint Expeditionary Force. Där deltar de nordiska och baltiska länderna, samt Storbritannien och Nederländerna.

Syftet med samarbetet är att de tio länderna snabbt ska kunna ställa en insatsstyrka på benen vid kriser som kan uppstå i Östersjöområdet, Nordkalotten eller Nordatlanten.

Den svenska regeringen ser det militära samarbetet som viktigt för att det ska finnas tillräcklig militär förmåga i regionen som kan användas snabbt och flexibelt.

Just snabbheten och flexibiliteten gör samarbetet viktigt för Sverige även när det svenska Natomedlemskapet är klart.

– Det är ett samarbete som fungerar i praktiken även innan det är riktigt allvarligt. Vi lever i en tid med mycket gråzonshot, där farorna kan uppstå innan det blir riktiga krig, säger Kristersson.

”Bedriver skuggkrig”

JEF-toppmötet gav medlemsländernas försvarsministrar i uppdrag att se hur undervattenskablar kan skyddas bättre.

– Vi ska stärka samarbete för att skydda infrastruktur i Östersjön, säger statsminister Kristersson.

– Det ligger en spagetti av kablar på havsbotten och den är helt fundamental för datatrafik och allt som styrs digitalt.

Estlands premiärminister Kaja Kallas anser att det är viktigt att diskutera vad mer som kan göras för att skydda viktig infrastruktur under vatten, även om man redan är på sin vakt.

– Vi har förberett oss för hybridhot, för Ryssland bedriver det här skuggkriget, säger hon.

– Vi ser cyberattacker hela tiden och hybridattacker genom att skapa kaos med migrantkriser. Vi behöver vara vaksamma.

Kallas pekar på att Nato exempelvis kan visa närvaro i Östersjön genom att sända sina stående marina styrkor dit för att avskräcka sabotage mot undervattensledningar.

Inget alternativ

JEF-länderna diskuterade även stödet till Ukraina och bjöd in Ukraina att delta som observatör på kommande JEF-övningar. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltog på mötet via videolänk.

För svensk del är toppmötet även ett viktigt tillfälle att öka förståelsen för Gotlands militärstrategiska läge. I Visby bjöd Försvarsmakten på en förevisning av svenskt krigsmateriel.

Toppmötet antog också en tioårsvision för samarbetet. Den innebär bland annat att länderna ska börja planera för olika krisscenarier som JEF bör kunna hantera.

Den svenska regeringen ser dock inte samarbetet som ett möjligt alternativ till svenskt Natomedlemskap, utan snarare som ett komplement. JEF innebär inga försvarsgarantier för Sverige.

Om det svenska Natomedlemskapet dröjer länge kommer det att försvåra för Sveriges militära samarbeten i Östersjöregionen.

Estlands premiärminister Kaja Kallas uppmanar Turkiets president Erdogan att nu uppfylla sina löften från Natotoppmötet i Vilnius om att ratificera ett svenskt medlemskap.

– Vi väntar alla på det, säger hon.

Följ ämnen i artikeln