Fler länder går i Erdogans och Putins fotspår – väljer bort demokratin
Thailands militär tog makten i en kupp. I går höll de en folkomröstning där de ville avskaffa demokratin.
En majoritet av folket röstade för.
Att väljarna använder sin makt för att rösta bort demokratin är tyvärr en trend som blir allt vanligare. Fler och fler går i Erdogans och Putins fotspår.
Mycket finns att säga om den demokratiska kvaliteten på militärens folkomröstning om en ny grundlag för Thailand.
Kuppmakarna har själva låtit skriva den. All oberoende diskussion om förslaget var förbjuden. Politiska möten var förbjudna. Den som kritiserade grundlagsförslaget riskerade tio år fängelse.
Befolkningen fick med andra ord ingen chans i att sätta sig in vad den nya grundlagen egentligen innebar.
Ändå gick 55 procent av landets 50 miljoner röstberättigade till valurnorna. Av dem sa över 60 procent ja till förslaget som innebär att militären i framtiden kommer att fungera som en överrock för politikerna. Även om det nästa års hålls demokratiska val som utlovat är det militären som kommer att ha sista ordet i framtiden.
Detta krävs enligt juntaledaren Prayuth Chan-ocha för att motverka korruption och för att bevara stabiliteten i landet.
Stoppade bråk
Fast sanningen är att militären vill hålla affärsmannen Thaksin Shinawatra och hans syster, den avsatte premiärministern, Yingluck Shinawatra borta från makten. De två har vunnit alla val sedan 2001 vilket militären och den traditionella makteliten i Thailand inte kan acceptera.
Militärkuppen och avskaffandet av normala demokratiska fri- och rättigheter har onekligen satt stopp för de politiska bråk som de senaste tio åren dominerat thailändsk politik. Genom att skrämma skiten ur alla har militären skapat stabilitet.
Uppenbarligen tycker en majoritet av thailändarna att stabilitet är viktigare än att slå vakt om demokratin. Något de inte är ensamma om.
Rysslands president Vladimir Putin har de senaste tio åren urholkat pressfriheten och demokratin i landet. Ändå har han gång på gång blivit omvald av en stor folkmajoritet. Skälet är att han levererat ekonomiskt välstånd och blåst nytt liv i ryssarnas stormaktsdrömmar.
Stänger medier
Ryssarna har ingen demokratisk tradition. De förknippar demokrati med det kaos som rådde de första åren under Boris Jeltsin, efter att Sovjetunionen kollapsat. En majoritet vill uppenbarligen ha stabilitet hellre än demokrati.
En liknande utveckling har vi sett i Turkiet under Tayyip Erdogan. Han började som hyfsad demokrat men har de senaste tre åren utvecklats i alltmer auktoritär riktning. Nu har han använt sommarens militärkupp för att ytterligare stärka sin makt. Han har låtit stänga ett stort antal medier och gripa en rad regimkritiker.
Men en majoritet av befolkningen verkar ändå stå bakom honom. I valet i november förra året fick hans AK-parti över 50 procent av rösterna. I går demonstrerade en miljon turkar sitt stöd för honom i Istanbul.
Skulle ett nyval hållas i dag tyder allt på att Erdogan skulle vinna en jordskredsseger. Även turkarna, som generellt fått kraftigt höjd standard under Erdogans styre, skattar uppenbarligen stabilitet högre än demokrati.
Pekar med hela handen
Utvecklingen i Thailand, Ryssland och Turkiet är del i en global trend där demokrati som styrelseskick befinner sig i kris. I USA är kongressens arbete i det närmaste lamslaget när politiker från de två dominerande partierna vägrar kompromissa.
I många länder har folkvalda politiker allt svårare att lösa problem med arbetslöshet, stagnerade ekonomier och terrorism.
Resultatet är att människor längtar efter starka ledare som pekar med hela handen och presenterar enkla lösningar. I november kan USA få Donald Trump som president. Marine Le Pen från högerextrema Nationella Fronten har chansen att bli Frankrikes president nästa år.
Båda arbetar i samma tradition som Erdogan, Putin och den thailändska militärjuntan.