Pandemieffekter på elevers läsning under lupp

helskärm

Senast fjärdeklassares läsförmåga testades gick det riktigt bra för de svenska eleverna. Sedan kom en pandemi.

Har den bromsat undervisningen så mycket att läsningen påverkats? Eller har de svenska eleverna, som faktiskt fick gå i skolan under pandemin, blivit ännu vassare? På tisdag kommer svaret.

Den internationella studien Pirls påminner om de mer kända Pisamätningarna. Men Pirls är inriktad på lite yngre elever, fjärdeklassare, och testar uteslutande läsförmågan – inte matte eller naturvetenskap.

Just fjärdeklassare är intressanta eftersom eleverna vid det laget ska ha lärt sig att läsa och snarare läser för att lära. Studien ger viktiga besked hur olika skolsystem lyckats ge eleverna den fundamentala läsförmågan.

Högsta ligan

Pirls visar två saker: hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder och – viktigast – hur svenska elevers resultat förändras över tid.

De första fjärdeklassare som deltog i Pirls är i dag en bit över 30 år och kan skryta med att de fick det hittills bästa svenska resultatet. Snittpoängen (561 poäng) gav till och med Sverige en förstaplacering internationellt.

Men i de två följande Pirlsundersökningarna dalade resultaten. Trots det höll sig Sverige fortfarande över OECD/EU-snittet. Vändningen kom i Pirls 2016, då de svenska eleverna kom upp i 555 poäng.

– Sverige har aldrig har varit nere i någon gärdsgårdsserie, men är nu åter i Premier League, sade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson när resultatet offentliggjordes.

Som förklaring till uppgången nämndes bland annat Läslyftet, en omfattande och statligt stödd kompetensutveckling i läs- och skrivundervisning för lärare och förskolepersonal.

Pandemins effekter

Den senaste mätningen, Pirls 2021, presenteras på tisdag. Resultaten lär tas emot med särskilt intresse, med tanke på att Pirls är den enda storskaliga internationella kunskapsstudie som genomförts under pandemin.

Sverige gick som bekant sin egen väg under pandemin och höll skolorna öppna för de yngre eleverna. Forskning tyder på att det kan ha varit gynnsamt, men inget skolsystem förblev helt opåverkat.

– Det var utmaningar för alla, både i Sverige och i andra länder. Det var extra tryck på skolor, andra var nedstängda och frånvaron var högre, säger Skolverkets Cecilia Stenman, projektledare för Pirls i Sverige.

Skolstängningar rubbade också ansvariga organisationen IEA:s tidsplan, så resultatredovisningen fick skjutas fram ett halvår.

Uteslutande på skärm

I Pirls 2021 har alla elever för första gången gjort provet digitalt. I föregående Pirls testades läsförmågan både på papper och digitalt, nu är det uteslutande läsning på skärm som gäller.

– Detta har också krävt extra analys, så att provet blir fullt jämförbart med tidigare prov. IEA gör övergången för att kunna använda sig av fler olika typer av texter, och för att det är lättare och mer tidseffektivt att hantera översättningar och rättningar digitalt, säger Cecilia Stenman.

Precis som i tidigare omgångar ger Pirls 2021 också besked om hur elevernas familjebakgrund påverkar resultaten, liksom skillnader mellan pojkar och flickor.

Pirls ger även en bild av elevernas inställning till läsning.

– Det finns frågor i Pirls om hur elever läser på fritiden, om de läser böcker eller på internet. Det är alltid spännande – vad tycker en tioåring om läsning? säger Stenman och fortsätter:

– Vi har i tidigare mätningar bedömt att svenska elever generellt är goda läsare. Vi har tidigare också sett att läsintresset inte är så stort, så det är intressant att följa upp.