Den här gången är de helt ensamma

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-16

Oisín Cantwell om en regering som knappt lyfter ett finger

Sverige gjorde oerhörda ansträngningar för att Mehdi Ghezali skulle släppas ur Guantánamo.

Och när Safia och hennes man fängslades i Etiopien arbetade UD över hela världen för att få dem fria.

Nu lyfter regeringen knappt ett finger. De har åkt fast en gång för mycket, är budskapet.

När Safia 17 år gammal greps som misstänkt terrorist i Etiopien tillsammans med sin 26-årige man gjorde UD allt för att hjälpa dem.

Diplomaterna vädjade till USA om hjälp, de förhandlade med den somaliska övergångsregeringen, klanledare och Etiopiens regering.

Ansträngningarna pågick i månader innan paret släpptes i mars 2007.

Regeringen arbetade ännu hårdare för Mehdi Ghezali, som greps i december 2001 i Pakistan och fördes till Guantánamolägret på Kuba.

Hela det svenska diplomatiska maskineriet bearbetade USA i över två år och statsminister Göran Persson tog själv upp frågan vid ett personligt möte med president George W Bush i Vita huset.

När Ghezali den 8 juli 2004 släpptes och flögs hem i det svenska regeringsplanet var det en stor politisk triumf för Persson.

När nu alla tre gripits igen är tonläget helt annorlunda.

Utrikesminister Carl Bildt tycktes inte vara alltför bekymrad då han i går för första gången uttalade sig om dem.

Han sa att inte vet mer än att ”Ghezali uppenbarligen blivit arresterad”. Utrikesministern gjorde samtidigt helt klart att någon diplomatisk storoffensiv inte är aktuell.

– Den förra regeringen gjorde enorma insatser för att Ghezali skulle bli fri. Men jag ser väl inte riktigt det scenariot på horisonten för ögonblicket, sa han bland annat.

Inte heller UD tycks jobba ihjäl sig – myndigheten vet inte var de gripna svenskarna befinner sig eller vad som kommer att hända dem.

Faktum är att utrikesdepartementet inte ens lyckats få deras identiteter bekräftade.

En av Sveriges mest rutinerade utrikespolitiker bedömer regeringens uppenbara ointresse för deras situation som att UD tycker att de helt enkelt får klara sig själv den här gången.

Att de redan fått hjälp en gång och att tre personer som suttit inlåsta som misstänkta terrorister inte borde sätta sin fot i en del av Pakistan där al-Qaida har ett av sina starkaste fästen.

Ghezali fick ett oerhört stöd inte bara från regeringen då han satt fängslad.

Men nu är de gamla vännerna tysta.

Aisar Alshawabkeh, talesman för moskén i Örebro, som den fängslade svensken ofta besökt, distanserar sig.

– Mehdi Ghezali är inte verksam i moskén och inte medlem i styrelsen, säger han.

Gösta Hultén, tidigare ordförande i Guantánamogruppen, var en av dem som kämpade hårdast för Ghezali.

Nu säger han till Svenska Dagbladet att det var ”väldigt dumdristigt att åka till Pakistan igen” och att han inte kommer engagera sig på samma sätt.

Den här gången tycks Mehdi Ghezali, Safia och hennes man vara ensamma.