Arja storgråter

Bryter ihop på slottet: Jag har förnedrat mig gång på gång

Arja Saijonmaa gråter.

– Det utanförskap som jag känt är en smärta i hjärtat som gör så ont att man blir sjuk.

I säsongsavslutningen av ”Stjärnorna på slottet” brister allt för den finska artisten.

I 20 år har Arja Saijonmaa, 63, känt sig utfryst av det svenska nöjesetablissemanget.

– Det är ett sår som jag burit ensam. Svenska folket är min seismograf. De är den enda sanningen för mig. Jag är till för dem. Men jag har inte tillåtits uppträda för dem, säger hon med stakande röst till Aftonbladet.

Ämnet tas upp i ”Stjärnorna på slottet” på lördag där Jan Malmsjö ber övriga att berätta om motgångar i sina liv.

När turen är kommen till Arja börjar hon gråta.

– Jag har förnedrat mig gång på gång i många år. Ringt och ringt och tiggt om att få vara med i ”Allsång på Skansen”, säger hon.

”Vill så gärna sjunga”

En banal önskan kan tyckas, men för Aftonbladet lägger hon ut texten.

– ”Allsången” är en symbol för något som jag inte längre är välkommen till. Jag har otroligt mycket kärlek för svenska folket och därför ... därför blir jag så ledsen när de frågar varför de aldrig hör av mig mer. Det har känts mördande för mig.

Rösten brister för henne. Den gör det flera gånger under samtalet.

– Det verkar väl fånigt ...

men jag vill så gärna sjunga igen. Jag är ju inte död, jag är mer redo än någonsin.

Arja säger att hon inte vet varför hon blivit utfryst. Men hon har spekulerat i om det kan bero på gestaltningen av Zarah Leander. En roll hon uppförde 1987 och som väckte stor uppmärksamhet med tanke på Leanders bakgrund i Nazityskland.

”Det blev en hetsjakt”

– Jag blev anklagad för att vara nazist och fascist. Det blev en hetsjakt, till slut fick jag lämna landet. Sen dess har det varit tyst. Dörren till den breda publiken är stängd.

Meta Bergkvist var producent för ”Allsång på Skansen” åren 1995–2003 . Hon intygar att Arja flera gånger sökte till programmet.

Varför fick hon aldrig komma med?

– Jag kommer inte ihåg. Antagligen hade vi fullt då.

Sång, dans – och bastu-bad

helskärm

Arja Saijonmaa slog igenom på 70-talet och var under större delen av 80-talet en av Sveriges flitigast anlitade sång

erskor. Hennes kanske mest omtyckta nummer är ”Jag vill tacka livet” som hon sjöng på Olof Palmes begravning. Hon är även känd för sina tolkningar av Mikis Theodorakis grekiska visor.

Hon har deltagit i Melodifestivalen vid två tillfällen. 1987 kom hon totaltvåa med ”Högt över havet”. 2005 gick det sämre – då kom hon sist i en deltävling med ”Vad du än trodde så trodde du fel”.

I fjol deltog hon i TV4:s ”Let’s dance” och i år i SVT:s populära serie ”Stjärnorna på slottet”.

Hon är FN-ambassadör vid UNHCR och har skrivit en bok om finsk bastutradition.

Källa: Wikipedia