”Grey’s anatomy”-stjärnans nya serie är skrattretande fånig
Publicerad 2015-01-16
Så många får State of affairs
”Grey’s anatomy”-stjärnan Katherine Heigls tv-comeback är en opportunistisk, klumpig politisk dramathriller med ”Homeland”-komplex, som just när man tror att det hela inte kan bli mer skrattretande, växlar upp sina fånigheter ytterligare.
Heigl är förbluffande felcastad som Charleston Tucker; en CIA-analytiker som kör nattpasset med att sammanställa de största hoten mot USA, för att sedan upplysa presidenten Constance Payton (Alfre Woodard) om läget på morgonen.
Charleston och Constance sörjer båda Aaron Payton – Charlestons fästman och Constance son, som dödades i en terroristattack i Kabul för ett år sedan – och drivs nu båda av hämndbegär.
Men Charleston hemlighåller något kring hans död för presidenten – och vad det kan tänkas vara är seriens övergripande mysterium, medan olika ”veckans fall” som spelar på rådande globala spänningar avlöser varandra.
Det krystas hårt för att göra Charleston intressant à la Claire Danes Carrie Mathison, men hon känns bara maktfullkomlig och osympatisk (för att inte tala om överstylad) i en historia som är absolut omöjlig att tro på.
Ett sammelsurium av vekt manus och dåliga beslut.
Premiär på torsdag 21.00 TV3
...och här är veckans andra tv-premiärer: Vampire diaries
Säsong 6, del 1
Amerikanskt övernaturligt drama från 2014 av Kevin Williamson och Julie Plec, med bl a Nina Dobrev och Ian Somerhalder.
Den här vampyrromantiken för tonåringar går in på sin sjätte säsong. Det har gått fyra månader sedan händelserna i förra säsongsavslutningen. Vampyrer kan inte längre ta sig in i Mystic Falls på grund av en förtrollning, och Damon (Ian Somerhalder) är ”död”, vad nu det betyder i det här sammanhanget (garanterat något tillfälligt). Stefan (Paul Wesley) hanterar sin sorg genom att meka med bilar, och Elena (Nina Dobrev) hanterar sin genom att punda örter som får henne att se Damon. ”Vampire diaries” är ett övernaturligt ”Beverly Hills” med trubbiga huggtänder – men de små inslagen av humor funkar åtminstone sporadiskt.
Premiär lördag 17.00 TV6
From there to here
Brittisk miniserie från 2014 av Peter Bowker, med bl a Philip Glenister, Steven Mackintosh och Liz White.
Den här brittiska miniserien är dels ett familjedrama i tre akter, och dels ett porträtt av Manchester under 90-talets fyra sista år. Serien kretsar kring familjen Cotton, som driver en godisfabrik, och tar avstamp i bombattentatet 1996, som här utlöser en klassisk manlig medelålderskris med patetiska drag hos tvåbarnspappan Daniel (Philip Glenister). Följer gör en historia om dubbelliv, ogenomtänkta val och lögner som verkar gå i blodet. Tonen slirar onödigt mycket, men casten är suverän och känslan för tiden och platsen är smittande. Bäst är andra avsnittets både skälvande och nästan farsartade upplösning.
Premiär på söndag 22.00 SVT1
Chicago fire
Säsong 3, del 1
Amerikansk dramaserie från 2014 av Michael Brandt och Derek Haas, med bl a Jesse Spencer och Taylor Kinney.
När säsong tre av den här serien om ett gäng brandmän och ambulanssjukvårdare i Chicago börjar är det sorgen efter Leslie Elizabeth Shay (Lauren German), som dog i en explosion i slutet av säsong två, som står i centrum. Kara Killmer introduceras som Sylvie Brett – ambulanssjukvårdaren som ska ersätta henne. ”Chicago fire” har inte ett originellt ben i kroppen, utan är som en färglös gammal bekant från 90-talet som är medioker i sina bästa stunder. Men det är förstås ett pålitligt upplägg, producerat av ”Law & order”-gurun Dick Wolf, som vet hur man gör lättuggad tv för massorna.
Säsongspremiär på onsdag 20.00 TV3