Hisnande scener – men något saknas

Telltales första Game of thrones-episod bådar trots allt gott inför fortsättningen

DRAMA Hade du sagt för bara ett par år sedan att episodiska spel var på väg att växa sig lika stora som tv-serier skulle nästan alla ha skrattat ut dig.

Alla utom författaren David Benioff.

Benioff gjorde sig ett namn med debutboken ”25th hour” i början av tvåtusentalet. Men det är vad han ägnat de senaste åren åt som gjort honom till en världskändis. Sedan 2011 har han nämligen varit huvudansvarig för HBO-produktionen ”Game of thrones” som baseras på George R R Martins romansvit ”Sagan om is och eld”.

Lutar sig mot tv-serien

Benioff är en av de som har insett att skiftet i vår kulturkonsumtion börjat röra sig från att passivt absorbera någonting till att aktivt delta i verket. Han har ofta pratat i intervjuer om att han kan se en framtid där folk får möjligheten att styra tv-karaktärer mellan avsnitten och fatta beslut åt dem, eller att bara tränga djupare in i hela mytologin som omger världen.

Tack vare Telltale har den här idén just blivit till verklighet för honom.

”Iron from ice” är den första ”Game of thrones”-episoden av sex som kommer att släppas. Och Telltale lutar sig den här gången mot originalmaterialet på ett vis som de aldrig tidigare har gjort. De har gjort det till sitt signum att bygga ut befintliga världar snarare än att skapa egna, men både ”The walking dead” och ”The wolf among us” valde att berätta helt nya historier.

Börjar med ”red wedding”

”Game of thrones” är annorlunda på den här punkten: det fungerar helt enkelt inte om du inte har sett tv-serien först. Sagan om huset Forrester erbjuder ett outsider-perspektiv på de stora händelserna i HBO:s fantasyepos.

Spelet börjar under den ökända tillställning som kommit att kallas för ”the red wedding”. Gared är en väpnare som lyckas fly när mardrömmen sätter igång. Han svär en ed inför en döende man att överlämna ett hemligt meddelande till Forrester-klanens nya ledare. Hans väg hemåt kantas dock av ytterligare tragedi när han finner sin far vid vägkanten, mördad av några Bolton-män. Blind av vrede ser han till att soldaterna får betala för dådet, och sätter samtidigt händelser i rullning som kommer att få svåra konsekvenser för hela regionen.

Typiskt Telltale

Forrester-ätten är en av Westeros allra äldsta. I århundraden har de varit bundsförvanter till huset Stark. Deras klan har byggt upp ett rykte som skickliga hantverkare och krigare tack vare den järnskog som producerar de starkaste sköldarna i sju kungadömen. Allt det här förändras på ett ögonblick. Plötsligt befinner de fattiga nordmännen sig i en situation där de måste kräla i stoftet inför värsta fiender för att säkra sin överlevnad. Ett politiskt vågspel drar i gång som sträcker sig hela vägen till King’s Landing.

Storymässigt är ”Game of thrones” ett typiskt spel från Telltale. Det fokuserar sina interaktiva element kring de val du tvingas att göra. Och de passar in väldigt logiskt i en värld som är full av hycklare, lögnare och rävspel. Till och med Telltales vanligtvis så irriterande textmeddelanden om att karaktärer minns oförrätter får en ny dimension när de handlar om personer man lärt känna – och frukta – i tv-serien.

Våldsamt tempo

Men det är inte de redan etablerade karaktärerna som bär upp spelet, utan de nya. De skänker ett element av oberäknelighet åt hela spelet.

I säsong två av ”The walking dead” var ditt perspektiv alltid låst till Clementine. Du visste redan från början att hon skulle hänga med till sista scenen. Så är inte fallet med ”Game of thrones”. Det faktum att du den här gången följer en hel ensemble av spelbara karaktärer istället för en enda innebär att nästan vad som helst kan hända. Och det gör det också. Scenarion eskalerar i samma våldsamma tempo som i tv-serien, och de människor som hamnar i kläm kommer sällan oskadda ut på andra sidan.

Makalös avslutning

Ändå är det någonting med den här episoden som inte riktigt klickar. Den anstränger sig lite för hårt för att passa in i tv-seriens värld i stället för att bredda den på sina egna villkor.

Ibland lyser dock potentialen igenom. ”Iron from ice” avslutas med en suverän scen som får det att vända sig i magen. Den är lika oväntad som den är logisk för någonting som bär George R R Martins namn. Istället för att spela andrafiol åt HBO-serien försöker sig spelet plötsligt att mäta sig med den. Det går en chockvåg genom kroppen, precis som det gör i seriens stora stunder.

Och i det ögonblicket är det väldigt tydligt att David Benioff hade rätt. Avståndet mellan tv-serier och spel har sannolikt aldrig varit mindre än det är just nu.

Carl-Johan Johansson