Jag ska samla de 5 000 bästa låtarna genom tiderna

Bjurman: Andas i papperspåse efter ett dygn

NEW YORK. Får en dag hybris och förkunnar för en skeptisk Markus Larsson att jag ska komponera en Spotify-lista med de fem tusen bästa låtarna genom tiderna. 

Ett halvt dygn senare andas jag i papperspåse, komplett sönderstressad av det omöjliga i uppgiften att sortera bland det oändliga antal titlar och namn som brusar i hjärnan.

Riktigt varför denna denna frimärkssamlarens barnsliga böjelse för nördig katalogisering och rangordning blossat upp på nytt just nu vet jag inte, kanske är det pladdret om den famösa litteraturkanonen i hemlandet som smittat av sig, men jag har i flera månader tänkt att de fem tusen bästa låtarna borde sammanställas och presenteras för en hugad (well…) omvärld.

Det är väl bara att börja med Smokey Robinson & The Miracles ”The tracks of my tears”, fortsätta med Louisiana-kungen Johnnie Allens ”Promised land” och The Crystals ”Da doo Ron Ron” och sedan fylla på med femplus-klassiker signerade Patsy Cline, Ramones, Big Mama Thornton, Cabaret Voltaire och ZZ Top.

– Oh boy. Lycka till, suckar Larsson på länk från Telefonplan när jag framför denna storslagna teori.

 

ZZ top.

Det visar sig, som Kirunas störste NFL-fanatiker redan förstått, vara ett projekt lika ogenomförbart som att bestiga Mount Everest i slitna träskor, shorts och ingen syrgas.

Bara The Impressions har ju gjort fem tusen låtar som måste vara med (ja, typ). Liksom The Cramps, LL Cool J och Dolly Parton. För att inte tala om…du vet, Elvis-Dylan-Bowie-Aretha-The Band-Emmylou-Stones-Legendary Stardust Cowboy…gudarna.

Faktiskt – jag blir helt övermannad av all information som väller upp och kräver uppmärksamhet i sammanhanget. En oerhörd mängd titlar sitter fastnitade i minnesbanken – som bultar i ett brofäste. 

 

Det är ett mysterium. Inte för mitt liv kan jag komma ihåg namnet på personer jag just blivit presenterad för, och allt oftare kommer jag på mig med att inte minnas vad det är jag går omkring i lägenheten och letar efter. Men titlarna på Cheap Tricks Budokan-live från 1978 kan jag rabbla i sömnen. 

Efter bara någon dag ger jag upp de där fem tusen låtarna. De får vara.

700 soul- och r&b-bangers hamnar dock på en lista jag petar och krånglar med som en idiot natt efter natt – och sen ringer jag upp Larsson och febrar om den istället.

– Dude, svarar han, du borde slappna av och kolla en Kansas City Chiefs-match.

Ja, jag borde kanske det.


ORSAKER TILL EXTAS

• First Aid Kit – Palomino (Album)

– Det bästa de gjort. Varför hör man inte mer om det?

• Pharrell Williams & Travis Scott – Down in Atlanta (Singel)

– Höstens hit.

George & Tammy (Tv-serie)

– Har bara sett trailer ännu, men den indikerar att detta blir just så omvälvande som en Showtime-serie med Michael Shannon som George Jones och Jessica Chastain som Tammy Wynette MÅSTE bli.

Följ ämnen i artikeln