”Vi på operan är som idrottsmän”

Publicerad 2014-01-07

Magdalena Risberg, 28, är operasångerska

I aktion Magdalena i operan Zemire och Azor.

MIN DAG PÅ JOBBET

Jag brukar börja morgonen med att sova ut och äta frukost i lugn och ro. Sedan går jag ut på en promenad och undviker stress.

Mycket av arbetet som operasångerska handlar om att förbereda rösten och förbereda sig mentalt. Kroppen och själen måste vara i balans. För att kunna kliva ut på scen måste man vara samlad, lugn och vara i sig själv. Man måste få bort alla andra tankar.

På operan får jag schema för dagen klockan 14 dagen innan, beroende på vilka scener regissören vill repetera. Så det kan vara svårt att ha ett socialt liv och planera in middagar och sådant med vänner.

Det är vanligt att jobba med två projekt samtidigt. Man repeterar en pjäs på dagen och spelar en annan på kvällen.

Just nu repeterar jag ”Trollflöjten” där jag sjunger rollen Pamina. Föreställningen har premiär den 13:e februari.

Som operasångare är man som en idrottsman. Man måste ta hand om sig själv så att man inte blir sjuk, för då tappar man så mycket. Och det är samma sak med psykologin. Man måste ut och prestera sitt yttersta på beställning.

Om jag ska stå på scen i morgon går jag inte ut på krogen i kväll. Och jag försöker undvika miljöer där jag måste skrika eller prata för högt eftersom det sliter på stämbanden.

Om jag spelar föreställning börjar den klockan sju på kvällen och då kommer jag till operan på eftermiddagen. Jag äter någonting och sjunger upp.

Vissa dagar behöver jag knappt sjunga upp. Andra dagar kanske jag är trött eller hängig. Då blir det en längre process att hitta rätt.

Klockan halv sex är det dags att byta om till scenkläder och att sätta sig i sminket, innan jag går upp på scen.

Klockan 22 är arbetsdagen slut - det är då ridån går igen.

Vill du berätta om ditt
jobb?

Följ ämnen i artikeln